Min Svarta Blogg

Jag vet vad ni tänker.
Ni tänker att den dära Sofie som har "min svarta blogg" verkar helt underbar och skittrevlig.
Men jag vill att ni skall veta det att även jag har mina sidor.

Ja, det är svårt att tro. Men ni har tyvärr inte sett mig när jag är full.
Det är då mina hemska sidor kommer fram och jag kan göra allt från att dansa på högtalare till att starta ett stort bråk.

Jag vet till exempel en gång då jag, svinpackad givetvis, blev hämtad av min pojkvän på en fest.
Under hela vägen hem satt jag sedan i en bil och beklagade mig över vilken stor idiot han var och förklarade med en väldigt högljudd röst att han var inget annat än känslokall. När våra kompisar sa till mig att jag nog skulle vara tyst och tänka på vad jag säger, svarade jag snäset med att "jag får säga vadfan jag vill, för jag kommer ändå inte att komma ihåg det här imorgon".

Och allt detta gråtande.
Helt allvarligt talat så borde den onyktra sidan av mig  vara med i guiness rekordbok för mest bölande på flest fester. Om jag skall vara ärlig så hade det nog någon gång varit kul att komma hem utan att ha mascara utsmetat i hela huvudet. Eller det kanske bara e jag ?

Nä, det måste verkligen göras förändringar.
Hädan efter får jag bara gråta på varannan fest och det enda ord jag får kalla min pojkvän är idiot.
Det här med att han är elak och känslokall kan vi slippa.