Att bli en i mängden igen.


När han berättade för mig att jag var speciell, litade jag på honom.
Jag trodde att han var likadan som mig, gjord på samma sätt och av samma värderingar.
Jag trodde att han faktiskt såg någonting i mig som ingen annan gjorde.
Det är inte förrän nu jag inser att han inte är speciell, utan precis som alla andra.
Och de ord som jag faktiskt litade på, var inte mer speciella än de ord som han säger till andra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här


Kom ihåg mig?






Trackback
RSS 2.0