Min Svarta Blogg

Just nu sitter jag hemma hos Lajnus och firar Neja lite. Hon fyller nämligen år idag, HELA 20 år! Stor ålder faktiskt. Ikväll blir det därför utgång i Landskrona.

Tänkte bara höra av mig och säga det.

Nu har jag städat heeeela mitt rum.
Kan ni tro det?
Jag trodde nästan att dammtussarna under sängen skulle äta upp mig så stora dem var. Idag kommer nämligen släkten för att fira mig. Det blir massa kalas hela helgen faktiskt.

Fredag; Släktkalas för att fira mig.
Lördagförmiddag; Kalas hos Dans farmor.
Lördagkväll; Neja fyller 20, utgång.
Söndag; Kalas hos Mormor och Morfar i Åhus.

Så om jag inte hör av mig på hela helgen förstår ni varför. Jag är antagligen stentrött och mätt, eller också har jag inte tid. Men jag lovar att återkomma på söndagkväll med bilder från hela helgen och för att visa vad jag har fått i present!

Mors!

Min käre Dan har varit så snäll och delat min födelsedag med mig ända från tolvslaget tills nu, och även kommande natt stannar han. Smörgåstårtan var megasmaskig och de ica-handlade tårtorna var utsökta! Efter middagen kom som sagt Sara, Neja och Linus som gärna spelade singstar med oss! Eller ja, de hade inget val. Som sagt, på min födelsedag bestämmer jag och vill jag sjunga singstar så skall vi sjunga singstar.

Aaah, gud vad jag önskar att denna dag kan vara för evigt.

Dagen började fint med jobb. Men det gjorde inget, världens underbaraste Jaana tog min closing så jag kunde få fira min födelsedag lite och nu är jag hemma. Den första present jag fick var från underbara Carro i USA som än en gång skickar hem presenter! Ännu ett par fina trosor från Vicotria's secret blev det och ett jättegott läppglans som smakar jordgubb! Dessutom kom hennes gulliga mor inom och lämnade tulpaner tillsammans med presenterna.

Blev jätterörd verkligen, tack!

Nu skall jag bara göra vid mig och ikväll blir det att äta smörgåstårta med familjen. Smarrigt värre. Sedan blir det ännu fler paketer som skall öppnas. Dessutom kommer mina superflickor Neja och Sara hit för att dela min dag, och Linus hänger också med på ett hörn. Den enda som fattas är min saknade Carro. Men bortsett från det kommer det att bli världens bästa födelsedag!

Nu är klockan över tolv!
Och alla vet vi vad det betyder?!?!
SOFIE FYLLER ÅÅÅÅÅR!!!!
Grattis på mig!
Nu är jag mellan att ha kommit in på krogen men ännu inte på systemet, hela 19 år!
WIIIIIIIIIIIIIII
En ganska meningslös ålder men ändå.
WIIIIIIIIIIIIIII

Jag blev så trött på mitt dystra, mörka hår så jag bestämde mig för en förändring. Ljusbrunt skulle det bli, men slutade mer åt det röda hållet. Helt okey, blev det ändå, rätt fint kan jag tycka i vissa stunder.

Vet ni vad Neja och jag har gjort idag?
Handlat upp vår lön. Massa saker som behövde inköpas inför den stora dagen imorgon!
Vet ni vad vi mer har gjort?
Färgat håret.
Nejas hår slutade i lila-grått, och mitt i orange-rött. Mycket schnyggt måste jag säga! Var bara lugna, jag har dokumenterat vartenda steg och kommer att lägga in ALLA bilder... imorgon. Jag är för lat just nu.

Men vet ni vad????
Det är bara 1 timme och 24 minuter kvar till min födelsedag!
WIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII!!!!!!!!!!!!!

Folk säger att ärlighet varar längst.
Det gör den inte.
Människor är bara nöjda så länge de får höra det de vill höra.

Nu sitter jag på jobbet och har lunch.
Jag tog med mig egen mat idag, så man är lite nyttigare.

Men vet ni vad?
Inte idag och inte imorgon och inte nästa dag heller men nästa dag igen, då är det min födelsedag! Det är alltså bara 3 dagar kvar, för er som inte orkar räkna.
Jag älskar min födelsedag. Det är den dagen alla måste vara snälla mot mig och jag bestämmer allting. Jag blir en bortskämd liten satunge helt enkelt, och det är ju bara underbart.

Det blev en riktigt trevlig kväll igår.
Arbetskamrater, mat och dans för att sammanfatta det hela. Alkoholfri blev ju inte kvällen direkt heller. Men jag hade turen på min sida idag och vaknade inte med en baksmälla. Sofie började nämligen jobba klockan 12 och baksmällor på ett stressigt jobb är inte det trevligaste som finns direkt. Men trevligt var det igår i vilket fall som helst, även om allt inte blev som man hade tänkt sig.

Så nu TROR jag att jag har bestämt mig.
Min röda skjortklänning med svart skärp i midjan, mina spetsleggins och svarta klackaskor. Det får duga helt enkelt.

Sofie och några vänner sitter och pratar en kväll.

Trögo-Sara : Men chilla pungen Micke!
Sofie : Chilla pungen? Kunde du inte komma på något bättre ord än så Sara?
Punk-Micke : Javafan? Ska jag knocka dig med ett lexikon eller?

Ärligt talat, så tror jag att det hade hjälpt.

Ikväll skall jag på personalfest.
Japp, alla Burger King medarbetare från olika restauranger samlas och äter något annat än hamburgare. Min enda tanke just nu är; VAD SKALL JAG HA PÅ MIG?!
Jag har trängt mig in i min garderob och noga sett igenom varje plagg in i minsta detalj, och jag har absolut ingen aning. Skall jag ha min röda skjortklänning? Min silvriga tajta klänning? Min gråa eller kanske svarta gina-klänning som är djup i ryggen? Eller kanske ingen klänning alls?

I vilket fall som helst tror jag att jag skall duscha först.
Det kan vara en bra start.

Japp. Det är en fin siffra det.
Idag är det nämligen sex dagar kvar till min födelsedag!
Det är nu jag lämnar "Det är första gången jag kommer in på krogen"-åldern och går vidare till "Jag har varit på krogen 10 gånger, det är dyrt, jag vill in på systemet istället"-åldern.
Alltså, Sofie fyller 19.

Så hur har jag förändrats genom det senaste året?
Jag har gått upp två kilo och färgat håret några gånger. Annars är jag nog precis som jag var innan, korkad, döv och egocentrisk.

Sofie och Yllka stänger Burger King tillsammans en kväll.

Yllka : Jag skall bara slå in wasten Sofie.
Sofie : Vad sa du?
Yllka : Jag skall bara slå in wasten!
Sofie : Vad då för något?
Yllka : WASTEN!
Sofie : Jaja, visst!
Sofie tar fram bacon och ger till Yllka som tittar konstigt på henne.
Yllka : Vad gör du?
Sofie : Sa du inte "Kan du ta baconen?" ?

Det kommer bli trevligt att få hörapparater som 18 åring. Jag har alltid velat vara lillgammal.

Nej, nu ger jag upp.
Nu har jag suttit själv hela kvällen och gjort absolut ingenting. Jag är så rastlös att mina fötter nästan springer ifrån mig och längtan till morgondagen, då man kommer ut ur huset för att jobba lite, tar kål på mig. Så enda sättet att göra slut på mitt lidande är att gå och lägga sig. Det är såhär man får lida när man har en pojkvän som är besatt av datorspel.

Nej, min ensamma säng kallar och imorgon väntar jobbet!
God natt!

Jag vet att jag inte har skrivit på några dagar.
Men det finns verkligen inget svart att berätta om mitt liv just nu. Men ta det lugnt bara, förr eller senare trampar jag snett på min väg genom livet och ni kommer att vara de första som får reda på det! Sådant är mitt liv nämligen, en enda stor dramafilm.

Nu sitter jag hemma, mätt på godis, och försöker övertala mamma och pappa om att jag inte vill ha någon kvällsmat just nu. Smart drag Sofie, det var precis så här det inte skulle bli. Godiset var det du skulle sluta med, inte maten.

Jag och kära Trögo-Sara var en runda på Center Syd nyss. Gissa vem som hittade 50 plagg som skulle köpas? Sara. Själv ville jag ha 100 plagg. Dock blev det inte ens så mycket som ett par strumpor för min del då min plånbok endast innehåller dammtussar. Jaja, får man tänka glatt, det är snart löning igen.

Nu skall jag springa och gömma mig någonstans innan Mamma tvångsmatar mig.

Herregud, jag måste börja ta tag i mitt liv och vakna tidigare när jag är ledig. 12.30 funkar inte i mina ögon.
Just nu är jag hos Dan the Man, som vanligt, men än en gång helt själv. Denna gång tänker jag dock inte snoka igenom hans lägenhet, jag nöjer mig med att bara äta upp hans mat. Snart skall jag dock hem och umgås lite med Trögo-Sara.

Hoppas ni får en trevlig dag!
Mors.

Nackdelen med att dela en TV?
Det slutar alltid med att jag aldrig får se det jag vill se.
Nu är jag hos Dan och han skall tvunget se 20 avsnitt av "How I met your mother", och helst i rad. Men så fort Sofie ens drar in andan för att säga "Sex and the city" får man kalla handen.

Nej, säger jag bara. Detta är anledningen till varför jag aldrig kommer bli gift, skaffa barn eller ens dela en lägenhet med någon. Jag hatar att dela med mig.

Vår Alla Hjärtans Dag började med att Jag, Neja och Sös förberedde middagen för våra män. Jag och Neja pyntade dessutom hela huset med guldiga girlanger och blåste upp röda hjärt-ballonger. Mycket, Mycket fint måste jag verkligen säga. Till och med dukningen blev underbar med röda servetter och tända ljus. Vi vet verkligen hur man förstorar upp saker och ting och gör det extra slibbigt. När våra män sedan kom åt vi och därefter blev det efterrätt framför TVn där melodifestivalen stod på. Efterrätten var nästan bäst, då det var prinsesstårtor gjorda som rosa hjärtan. Urschnyggt!

Därefter kom resten av gänget, Sara, Micke och Niclas. Ingen skall vara ensam på alla hjärtans dag tyckte vi, och därför blev det storröj i huset. I vilket fall som helst blev det en alla tiders alla hjärtans dag igår, och jag fick till och med mina rosa rosor av Dan! Vad fick han? Sänglakan och en kylskåpsmagnet. Jag är helt enkelt inte lika romantisk.

       

Det blev lyckat igår!
Sofie grät inte, men jobbig och dramatisk var hon (Man kan faktiskt inte få allt?). Dessutom slutade kvällen med att vi arbetskamrater hade kommit varandra så mycket närmre. Det betyder underbar stämning på jobbet, och kanske kan jag då stå ut ett litet tag till. Ordet "Lyckad" kan innebära så väldigt mycket, men den här gången betydde det glädje. För det var faktiskt det vi var hela kvällen ut, glada.

           

Sofie kommer en morgon hem bakfull och med en bultande huvudvärk.
Det är när hennes 13 åriga, 2 meter långa lillebror tittar ner på henne och säger "Fan vad du är liten" som hon inser att världen fan inte är rättvis.

Jag välkomnar en bakis-allahjärtans-dag.

Nu skall jag pysa iväg till Linas 20 års fest.
Riktigt trevligt skall det bli. Nästan bara jobbekompisar som ska dit. Men vi får hoppas att jag inte tar vatten över huvudet och dricker för mycket. För alla vet vi hur det kommer sluta.

Jag lägger förhoppningsvis in bilder från festen imorgon.
Ha en trevlig fredag ni också!

Då var man hemma från shoppingen/fikan.
Det blev ändå en del handlat, fast det inte skulle bli så mycket.
Men jag var ju faktiskt tvungen att köpa ett vitt pärlhalsband på HM till Linas Black&White party imorgon, och en ny svart kofta behöver väl alla? Dessutom är det ju alla hjärtans dag på Lördag, vilket innebar presenter till Dan.
Så är jag fattig nu? Svar; Ja.
Men det är bara cirka en och en halv vecka kvar tills lönen kommer, och DÅ kan jag ägna mig åt att köpa en födelsedagsklänning. Jag tror jag står ut, kanske?

Jaja, mysigt var det idag i alla fall och min mun gick som en lärkevinge precis som vanligt. Det är ett under att de står ut med mig.


   

Idag är faktiskt humöret på topp!
Kan kanske bero på att jag kollade 7 avsnitt av SATC igår, eller också har jag bara sovit gott. I vilket fall som helst ska jag ner till gymmet (kanske, om jag orkar?) och därefter är fika/shopping med Rebbe och Neja i Lund.
Vi måste alla hitta alla hjärtans dag presenter.
Det är konstigt med alla hjärtans dag, de andra åren då jag har varit singel hatade jag den, men nu ser jag väldigt mycket fram emot den. 
Det är Dans fel.
Allt som inte går att förklara skylls på en man.

I vilket fall som helst blir det parmiddag på Lördag.
Jag och Dan, Sös och Daniel, Neja och Linus.... och Carl och Christoffer. Mina bröder passar så väldigt bra in där tycker jag. Jag och Neja kommer att äckligt-söt-sliskigt dekorera hela huset med snuttegull-hjärtballonger och röda girlanger. Maten lämnar vi till Sös, eftersom hon förhoppningsvis kan göra det gott.

Aja. Mer får ni veta på lördag.
Nu skall jag dra mig ner till gymmet (kanske?).
Mors!

Just nu sitter jag, helt själv, i Dans lägenhet medan han jobbar. "Höhöhö" tänker jag. Nu finns det all möljighet i världen att rota igenom hans personliga saker och vända upp och ned på stället. Men jag är inte sådan. Jag gör det väldigt diskret.

Därefter skall jag ner och sola! Jag vill bli brun.
God Morgon på er!

Nu är jag hos Mormor och Morfar i lilla Åhus.
Upp eller ner i skåne, spelar faktiskt ingen roll. Jag själv tycker det är upp, men alla andra verkar tycka att det är ner. Men jag bryr mig faktiskt inte. Här är jag i alla fall.
Jag anlände redan klockan halv 12 i förmiddags, vilket innebar att jag var tvungen att gå upp tidigt. "Fy tusan!" utbrast jag när klockan ringde 08.15. Det borde vara förbjudet att gå upp så tidigt!

Nu har jag och Mormor varit ute och gått en vända i det soliga vädret och snart blir det lite fika. Ikväll blir jag bortskämd med Mormors goda mat och sedan väntar "Lipstick Jungle" på Tv. En härligare dag kan det nästan inte bli.

Nu är jag trött på livet i Löddeköpinge och beger mig uppåt i skåne.
Mot Åhus, och mot Mormor och Morfar!
Jag känner för att bli lite bortskämd, och dessutom är mormor och morfars hus som ett andra hem för mig. Äntligen blir det att bara ta det lugnt och göra absolut ingenting. Reser tidigt imorrn, dock är jag tillbaka på tisdag igen! Så flera veckors semester blir det precis inte.

Ibland är det otroligt hur vänskap kan vara.
Hur fel och rätt den är på samma gång.
Det är ett mysterium hur många gånger en del kan bråka, hur många gånger man kan säga upp kontakten, men i slutändan hitta tillbaka till varandra.
Kemin kanske inte alltid stämmer, men olikheterna gör en lika.
Ett bråk, lika stort som ett tredje världskrig, kan med ett ord försvinna bort med vinden.

Det är otroligt hur vänskap kan vara.
Hur människor, trots sina olikheter, inte kan vara mer än lika.

Nej, nu är jag besviken.
Det var cirka 3 bra av 8 låtar, som spelades igår och inte en enda gick vidare.
Okej Emilias låt - You're my world var helt okej. Men hallå? Alcazar och Af ugglas? Vad tänkte folk med? Jag har inte så mycket emot någon av dem, men det var knappast några av deras bästa låtar!

Vad hände med låt nummer 1, Nina Söderquist - Tick Tock?
Eller Marie Serneholt - Disconnect me?

Kom igen lixom.
Dessutom fattade jag knappt något av de där duellerna.
Nej. Melodifestivalen börjar gå utför i mina ögon.

Ikväll händer det grejer!
Eller kanske ingenting.
Vem vet egentligen? Vi får se helt enkelt.
Först skulle jag ätit med ett par vänner nere på pizzerian. Men nu blir inte det av, så nu skall vi antagligen samlas hemma hos Micke. Vilka som kommer och hur många som kommer, har vi absolut ingen aning om. Det kan bli alla, eller inga. Till och med Dan kanske kommer, eller inte. Vi får se.

En sak är säker i alla fall; Jag skall se melodifestivalen!

Då är jag hemma från Neja.
Även om det blev hastigt bestämt att jag skulle bege mig till henne, blev det ändå trevligt. Dock missade jag "Samantha who?", men det vägdes snabbt upp med nattens internet-shoppande. Det är farligt det där med kläder på internet. De har ju öppet dygnet runt, och det hjälper knappast mot mitt beroende. Jaja, någon enstaka klänning blev det i alla fall.

Dessutom spökade det inte heller.
Vilket jag tyckte var skönt. Jag gillar inte spöken särskilt mycket. Därför är det tufft att ha ens bästa kompis boende i ett spökhus. Men vad gör man inte för vänner?

Middagen igår blev faktiskt lyckad!
Men å andra sidan så stekte vi bara lax och skivade grönsaker.
Inte särskilt avancerat.
Gott blev det i alla fall. Speciellt den väldigt hemmabakade kladdekakan vi köpte på Ica..

Hur kan man endast få sin egen vilja igenom i en värld full av 6 miljarder människor?

Någonstans i historien uppfann man termen "att ge och att ta". Detta för att människor lättare skulle begripa sig på ordet "vänskap" och allt vad det innebar. Men någonstans hade de egoistiska varelser svårt att lära sig, då de hade levt med sin själviska känsla i allt för lång tid, och endast några lyckades bli förbättrade. De lever här i världen än idag och kallas vänner.

Har ni någonsin känt att ni har varit välsignad för att ha träffat just de få verkliga vänner? De som står vid ens sida, gång på gång och är villiga att dela med sig av allt de äger och har.
Jag har. Många av mina vänner är obeskrivbara och i mina ögon är de guld värda. Att mista en vän, får mig, att känna mig halvhjärtad. Som om en del av mig fattas, som att vara tvungen att gå på endast ett ben. Det där extra stödet man hade innan var plötsligt borta, tills man insåg att det inte hade varit där på väldigt länge.

Vissa vänner är man villig att offra hela sin själ för, gå igenom eld eller finnas där tills döden skiljer dem åt, tills man upptäcker att man inte får tillbaka det man ger. Tills man är trött på att endast se den andra ta och aldrig ge. Tills man är trött på att finnas där som stöd, men själv aldrig kunna luta sig tillbaka.

Hur kan man endast få sin egen vilja igenom i en värld full av 6 miljarder människor?
- Det kan man inte.

Då sticker jag till Dan.
Vi skall först ta en liten tripp till Ica för att handla, sen sätter vi väl igång med att försöka laga mat. Jaja, vi får se hur det blir.

Jag tror Dan kommer skämmas över mig på Ica.
Han är nämligen inte så glad i rosa.
Men jag? Jag älskar rosa.

Exakt. Sofie blev ganska chockad när hon vaknade och såg hela sin trädgård täckt av snö. Men för mig, som älskar snö, gör det ingenting. Endast en bättre dag än den förra, ur mitt perspektiv.

Så vad händer idag?
Gymmet, står det högst upp på listan.
Därefter blir det att göra vid sig och dra till Dan.
Vi skall laga mat idag. Lax blir det.
Undra hur detta kommer sluta?
Jag menar bortsett från hamburgare på Burger King, är Tacos det enda vi kan laga. Det kommer alltså bli en helt ny upplevelse, och jag kommer fota varenda sekund av den. Dan i köket? Det får man bara inte missa!

Nej, då var det dags att tvinga mig bort till gymmet.
Önska mig lycka till!

Så då har jag bytt tillbaka kjolen som jag köpte igår.
Men det hela slutade med att Trögo-Sara ville ha den istället.
Så jag lämnade tillbaka den, och Sara köpte den. Som det kan gå.
Men tomhänt gick jag inte hem för det!
Hittade nämligen en rosa poloklänning på Gina för 29 kronor som jag tänkte att jag kunde unna mig. 29 kronor och 200 kronor är ju faktiskt inte riktigt samma sak, även om det är kläder som kläder.

Jag vara bara tvungen helt enkelt.

Efter en god natts sömn har ångesten försvunnit.
Jag har nämligen bestämt mig för att göra det enda rätta.
Lämna tillbaka kjolen.
Jag har redan för mycket kläder och för lite tillfällen att använda allt på. Därför hade det endast varit sorgligt om den fina kjolen hade legat inslängd i min garderob och aldrig visats offentligt. Dessutom har jag inte råd att behålla den..
200 kronor kan vara rätt mycket pengar det med!

Nej, nu skall jag städa lite och därefter iväg till gymmet.
Tänkte försöka sola bort min likbleka hy också när jag ändå var igång. Kl 16 är det dags att träna småbarnen i gymnastik igen!
Mors!

Okej, hur länge sedan var det jag sa att jag inte skulle köpa något mer klädesplagg på resten av månaden? En vecka sedan. Eller rättaresagt 6 dagar. Och vad tror ni hände idag? Sofie var bara tvungen att gå in och titta på MQs rea och hittade en jättefin kjol som hon var tvungen att köpa. Fan. Nu har jag ångest.
Dessutom åt jag glass idag på jobbet.
Dubbelfan. Ännu mera ångest.
Usch. Jag måste ta mig i kragen lite.

Här kommer lite bilder från festen i Lördags hos Sandra.


                 

Kvällen igår var fantastisk.
Middagen blev god, men stark, och festen hos Sandra blev lyckad.
För det första blev Sofie full utan att börja gråta.
För det andra sjöng Dan SingStar.
Dessutom fick man tillbringa en hel kväll med självaste Sandra och andra gamla vänner.
Det var helt enkelt otroligt roligt.

Idag vaknade vi, lagom bakfulla, för att bege oss till McDonalds för lite dagen-efter-mat.
Därefter mötte jag, Dan, Sös och Daniel upp Linus och Neja, och gick på bio.
Det blev "Benjamin Buttons otroliga liv". Enligt mig var den lång, rörande och fantasifull. Ett definitivt bio-material som endast skall ses med perfekt ljud och stor bild.

Just nu sitter jag och Dan hemma, och skall snart titta på lite Scrubs. Imorgon är det dags att dra sig tillbaka till verkligheten. Men det var skönt att släppa alla hårda krav och för en helg ta med tankarna bort till Landet Ingenstans.