Say hello, wave goodbye


Idag skall jag köpa en klänning.
I vanliga fall hade jag varit glad och längtat efter att få ta hem den i en kasse. Men inte idag. Begravningskläder är aldrig roligt att köpa.

Morfar hade inte velat att jag skulle köpt en ny klänning. Han hade sagt att jag skulle spara pengarna till annat. Men jag vill höra Morfars röst igen. Jag vill höra honom säga "Du har väl inte köpt en ny klänning nu igen, Sofie?" när jag ger kassörskan pengarna. Det kommer att vara den första klänning jag köpt sedan Morfar gick bort, och den sista han kommer att påpeka. Den sista klänning han kommer att skåda, vara med om och skratta åt. I mitt huvud i alla fall.

Sedan kommer klänningen att hänga där, i garderoben, och jag kommer alltid att komma ihåg den som klänningen jag bar när vi sa farväl till Morfar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här


Kom ihåg mig?






Trackback
RSS 2.0