När man börjar få panik.

Jag har precis sagt till min chef att jag antagligen inte kommer att stanna kvar till hösten. Det är dags att börja bli stor. Ta ansvar. Jag har sökt fem olika utbildningar, alla med inriktning media. Jag vet att jag vill göra det här.

Vi lägger undan lite extra pengar för vi vet att det kommer att bli ett tufft år. Vi vet att min sista arbetsdag är den sista juli och jag kommer inte få någon inkomst i augusti. Så vi lägger undan lite till. Jag har till och med inte gått in på asos på ett tag fast att jag vet att jag måste ha den där skolväskan. Den får vänta. Plötsligt är det den första april och juni och flytten är inte långt bort. Vi måste börja packa ner vårt liv i små lådor samtidigt som jag måste, måste, måste bli klar med körkortet. För med flytten försvinner närhet till tågstation. Med flytten får vi två tusen kronor mer i hyra och med studielån får vi fyra tusen kronor mindre att röra oss med. Vi sparar lite till.

Samtidigt som jag tänker tittar jag på dig. Du övar inför högskoleprovet. Hittar ett gammalt prov på nätet och läser på, hittar ett till, läser ännu mer. Bara för att du skall öva på din mattekunskap och lära dig fler gamla ord. Det finns ingenting i världen som du inte kan göra, det vet jag. När jag tittar på vår framtid så ser jag dig på ett flott företag, göra det som bara du kan göra. Det du är bäst på. Du klarar allt.

Men klarar jag allt? Jag kan ingenting om reklam eller att fotografera. Ingenting om vad som egentligen är intressant för omvärlden att läsa. Jag har ett klänningsbehov som suger musten ur mig och jag är egentligen rädd för att ta körkort. Jag vill inte köra själv utan att någon skall säga till mig vilken fil jag skall ligga i eller att jag måste titta efter övergångsställen varje gång jag kör ut ur en rondell. Kanske skall jag stanna kvar ändå. Jag har en fast inkomst och arbetet är inte så svårt. Trygghet är bäst.

Det kommer att bli en omtumlande sommar. Det är många beslut som skall tas och hela vår värld kommer att vändas upp och ned. Men senare i livet kommer vi att titta tillbaka, vara glada över våra beslut och tänka att detta var den bästa sommaren. För det kommer absolut att bli, den bästa sommaren någonsin.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Du får ju skriva om vart ni ska flytta

2011-04-01 @ 14:53:17
Postat av: Rebecca

All utveckling är smärtsam, men utav utveckling kommer vi ingenstans. Jag tror du klarar allt du tar dig för och att utbilda dig till något du känner i hjärtat att du vill kan aldrig vara fel. Du är stark som vågar trotsa tryggheten för en stund, för faktiskt, den kommer ju komma tillbaka :)

2011-04-01 @ 22:48:10
URL: http://rebeccasoderstrom.blogg.se/
Postat av: Rebecca

Utan* inte "utav".

2011-04-01 @ 22:48:48

Kommentera inlägget här


Kom ihåg mig?






Trackback
RSS 2.0