För att det är du.

Min telefon ringde och jag svarade direkt, för jag visste att det var du. Jag hade alltid telefonen med mig ifall att du skulle ringa. Det var maj-månad och sommaren hade inte kommit än. Våren låg i luften och jag spenderade många timmar på min balkong för att prata ostört med dig i telefon.
 
Det var ofta du grät när jag svarade och jag kunde inte göra någonting. För du bor i en annan stad än mig och bussarna hade slutat att gå. Det enda jag kunde göra var att svara i telefonen och låta dig gråta. För ibland är det vad som behövs. Någon som säger att det kommer att ordna sig men just nu hatar jag honom också, för din skull. Att det är okej att hata honom efter två år av kärlek.
 
Men så kom sommaren och du gråter inte längre när du ringer. Du har börjat le igen och saker är plötsligt roliga att göra. Du trivs i din nya lägenhet och vi träffas minst en gång i veckan. För dina sår håller äntligen på att börja läka och det ser jag på dig. Snart kommer du ha gått vidare och du kommer att vara stolt över att du ha gjort det. Att du har lyckats resa dig upp efter att någon har dragit bort mattan under dig. För du är stark. Kanske starkast i världen. Du kommer att fortsätta att ringa mig flera gånger i veckan, fast utan gråten i halsen och jag kommer alltid att svara för att jag vet att det är du.

Kommentarer
Postat av: M

Tror jag förstår ...... Puss på dig!!

2012-08-21 @ 13:35:35
Postat av: Anonym

Du betyder så mycket för mig. Det går knappt att beskriva <3

2012-08-21 @ 16:13:34
Postat av: Rebecca

Vad fint skrivet! Man känner igen sig så väl och antagligen är vi många som varit både i din och din väns situation :)

2012-08-23 @ 20:29:15
URL: http://rebeccasoderstrom.blogg.se
Postat av: Regina

Så fint! <3

2012-08-24 @ 00:07:08

Kommentera inlägget här


Kom ihåg mig?






Trackback
RSS 2.0