Så kramade jag en hand som inte kramade tillbaka.

Telefonen ringer på morgonen. Jag vet inte ens vilken tid det är, bara att det är tidigt och att jag fortfarande ligger och sover. Jag svarar och jag hör pappas röst. Den är stressad och ansträngd och säger att jag måste komma till sjukhuset i Kristianstad. Ett par timmar senare står jag vid en sjukhussäng och kramar en hand som inte kramar tillbaka. Pipandet från aparaterna tränger in i själen och jag får inte fram ett ljud. Istället kysser jag en varm panna och väntar på att tiden skall gå. Väntar på vad som skall hända.
 
Idag är det tre år sedan du lämnade oss, älskade morfar. Jag kommer aldrig att sluta sakna dig.

Kommentarer
Postat av: M

Nej, gumsi!! Det gör ingen av oss!! Älskar dig!!

2013-04-29 @ 12:57:25
Postat av: Jennifer Doverfors

Usch, kram!

2013-04-30 @ 21:34:50
URL: http://fashioncut.blogg.se/

Kommentera inlägget här


Kom ihåg mig?






Trackback
RSS 2.0