En sitta-hemma-och-plugga-till-tenta-dag.
Först och främst vill jag tacka för kommentarerna jag fick angående mitt inlägg igår. Ibland brister det helt enkelt och när jag sitter helt tyst på ett seminarium och endast säger en mening så blir allt så himla påtagligt. Jag vill ju säga så mycket men vågar inte, och jag blir så fruktansvärt arg på mig själv. Att jag inte bara visar de som så länge har sagt att jag är dum, att faktiskt även jag kan. Att jag också är kunnig och smart. Tillslut gör man sig dum lite som en överlevnadsteknik, för att då är det okej. Det gör inte lika ont om jag är dum medvetet och de sedan skrattar åt mig. Hellre det än att jag säger något jag tror eller menar och blir till åtlöje av.
Jag vill bara att andra små tonårsflickor eller -pojkar inte skall tro att man måste vara det som andra har bestämt. Det var jättesvårt för mig att växa upp i en familj där det liksom var förutbestämt att man skulle lyssna på rockmusik och man skulle kunna det mesta. Jag älskar min familj, det är de som har gjort mig till den jag är idag. Men det var liksom svårt att vara den som inte riktigt passade in. Den som vägrade lyssna på Metallica i bilen och liksom fick skrika för att jag visst ville lyssna på Absolut Oriental. Men ibland är det okej att experimentera. Det är okej att vara 14 år gammal och inte veta vilken stil man skall ha eller vilken musik man skall lyssna på. Framförallt är det okej att inte veta allting, att ställa frågor och att vara nyfiken. Du är inte dum och det var inte jag heller. Det ÄR inte jag heller. Nu måste jag bara övertyga min 14-åriga lilla själ det. Den som fortfarande sitter tyst i ett hörn på viktiga seminarier och vägrar säga ett ljud. Det GÖR inget om du säger fel, huvudsaken är att du försöker.
Annars har jag baaaara suttit hemma och studerat till min tenta i miljöekonomi. Den är på 10 högskolepoäng och jag har så himla mycket att läsa. Men jag skall minsann klara det här också.
Du är också smart.
Idag får man alltid höra att det är bra att vara nyfiken och att inga frågor är för dumma. Det är bra att man lär barn sådant i tidig ålder, så att de vet att de kan ställa de frågor de undrar utan att bli utpekade och skrattade åt. För mig har det nämligen alltid varit tvärtom. Jag har fått lära mig att man inte skall vara så nyfiken och inte undra saker som man inte har med att göra. När man sedan ställer en fråga om något man inte har förstått, blir det lätt att man får ett fnys tillbaka som att jag egentligen redan borde veta svaret på den frågan jag just ställt.
Jag har ofta fått höra att jag inte är smart. Människor kanske inte har sagt det rakt ut sådär ordagrant. De har mer gjort narr av det jag säger och påstått att ibland är jag alltför rolig. När man får ett sådant gensvar så pass många gånger att man inte längre orkar ta illa vid sig, då spelar man istället med. Tillslut gör jag mig dum, för deras skull. För på något sätt är det enklare att säga något korkat medvetet som människor sedan skrattar åt, än att säga något ärligt som man faktiskt menar och sedan blir till åtlöje av. Det värsta är att jag har spelat osmart så pass länge, att jag tillslut börjat tro på det själv.
Jag har aldrig varit den som stuckit ut i skolan. Jag var en helt vanlig tjej utan någon speciell status eller höga betyg. Jag kommer från en smart familj med tre andra syskon som har bra betyg och är väldigt allmänbildade. Att jag sedan valde att lägga mer tid på kompisar och fritid än på skola i min ungdom, är något jag får skylla mig själv för. Att jag faktiskt gjorde mig så pass okunnig som alla andra målade upp mig som. Istället borde jag ha bevisat att de hade fel. Jag borde ha bevisat att bara för att jag inte kan alla ord i ett lexikon eller läser tidningen varje morgon, så betyder det inte att jag inte kan. Att det inte kan bli något vettigt av mig också.
Det som faktiskt gör mig mest arg är att detta speglar mig även idag. Jag är aldrig nöjd. Även om jag får godkänt på mina inlämningsuppgifter och även om jag har börjat prata desto mer på seminarierna, så kan jag bli bättre. Jag borde göra bättre. För när man var ung och ofta fick höra att det man sa var idiotiskt, att det var korkat. Ja, då kanske det inte är så konstigt att man fortfarande som 23-åring sitter längst bak i klassrummet och inte säger ett ljud.
Hej, hej bloggen.
Igår hade vi minsann strömavbrott i halva Löddeköpinge. Eller ja, i alla fall i den delen av byn där jag bor. Men det varade inte bara någon timme, ni vet så att det liksom blir mysigt med strömavbrott. Nej, den varade från klockan 18.00 till klockan ETT på natten. Alltså 01.00 vaknade vi av att TV:n helt plötsligt skrek på högsta volym. Om jag vaknade med hjärtat i halsen då? Ja, ganska mycket.
Idag har varit en ganska lugn dag annars. Jag gick i skolan mellan 08.00 till 10.00 och hade ett obligatoriskt seminarium i Miljöekonomi. Så det var bara att masa sig ur sängen klockan fem imorse. Sedan kommer jag till skolan som är fullständigt tom. Efter seminariet åkte jag en sväng till Center Syd och inhandlade saker till min maskerad på lördag och ett par nya skor. Mycket vettigt gjort. Egentligen borde jag plugga, men det är så skönt att ta en dag ledigt liksom. Så kan vi sätta igång på nytt imorgon.
Strömavbrott under middagen? Ja, varför inte.
En mycket tom skola.
Helgens bilder.
Igår hade jag ju en ganska så dålig dag. Jag var rastlös och sur, så mamma och pappa tog med mig en sväng på Nova för att pigga upp mig. Jag hittade en hatt som fick stanna kvar i affären.
Dan hittade sin utklädnad till vår Halloweenfest. Detta är nog världens fulaste bild på Dan. Men som den fick mig att skratta!
Efter vi hade varit på Nova åkte vi ut till en liten lada utanför Lödde och köpte pumpa! Lillebror skulle nämligen karva lite.
Och han karvade den bästa pumpan! Ser ni att det är Walter/Heisenberg?! I Breaking Bad?! Ni som följer serien vet vad jag menar!
Och jag köpte blodkorv som jag tänkte äta till middag ikväll. Det blir nog först imorgon dock. Jag har inte ätit blodkorv på evigheter. Så himla gott, tycker jag då. Förstår om ni andra tycker det är fruktansvärt äckligt.
Så har jag även investerat i en polotröja! Så himla skönt att ha på sig nu när det är höst. Min käre vän Kim sa "Kan Jobs - Kan vi!", och yes we can! Det var helgens bilder summerat i ett litet inlägg.
Söndag.
Så var det en bra dag igen. Idag har jag tränat, pluggat och handlat. Snart skall jag nog ta en liten paus från pluggandet igen och gå ut och röra på mig. Man får passa på när det fortfarande är ljust ute. Är det inte sjukt att vi snart är inne i November? Det tycker jag! Snart firar ju jag och Dan fem år tillsammans och sedan är det plötsligt Jul. Helt sjukt. Okej, vi kanske skall ta det lite lugnt med all planering. Jag som har köpt en nyårsklänning redan och allt.
Allt som går upp, måste också komma ner.
Jag har en sådan dag idag. Det var längesedan nu, men de kommer ibland. En sådan dag när man liksom är rastlös och fruktansvärt trött samtidigt och där ingenting riktigt duger. Ingenting är riktigt roligt och även om det finns saker som man borde göra, så gör man inte dem. Om man dessutom mot all förmodan skulle försöka ge sig på att skriva det där elendiga dokumentet, så blir det ändå inget bra. Och jag är rastlös, så fruktansvärt rastlös. Men jag orkar ändå inte göra någonting, utan istället tittar jag på klockan och låter tiden ticka iväg.
Ibland får jag höra att jag alltid är glad. Jag är alltid glad och jag är alltid trevlig. För hur skulle man någonsin kunna tycka illa om mig? Jag svarar alltid med att det är bara personer som inte känner mig som faktiskt säger så. Personer som inte har umgåtts med mig tillräckligt länge för att se mig bli rasande över småsaker. Arg över att en fest inte blir lika lyckad som jag tänkt mig eller arg för att jag helt enkelt har en dålig dag. För även glada personer har dåliga dagar. Allting som går upp måste någon gång komma ner, är det inte så? Även humöret.
Idag är en sådan dag. En dag där inget längre är rationellt och allting är tråkigt. Så här sitter jag, med mitt dokument om hållbar utveckling och försöker skriva två sidor om miljöekonomi. Även om det imorgon kommer att vara intressant, så är det idag det mest tråkiga i hela världen.
När Sofie inte handlat en klänning på över en månad.
Nej, jag har minsann inte handlat en klänning på över en månad! Jag har handlat någon blus och ett par tröjor, men inte mer än så. Nu börjar jag dessutom få riktig höst inspiration och vems idé var det att man skulle klä sig i sammet på hösten? Helt genialiskt! Jag vill ha hem både denna sammetsklänning och jumpsuiten i svart sammet. Måste ju vara både bekvämt och snyggt. Så kan man känna sig lite som en trendig stålkvinna när man dricker rödvin på höstfesterna. Fast, känns som att min plånbok säger nej just nu.
Halloweenkostymer genom åren.
Så ska vi kika lite på hur jag har sett ut på Halloween genom åren! Jag brukar väl inte klä ut mig sådär jättemycket, men det är roligt ändå.
År 2007 var jag 17 år och fjortis. Ja, jisses. Alla har vi väl haft en sådan period där det enda man bryr sig om är att vara snygg och vilka killar man skall träffa. Detta året hade jag och Sös i alla fall Halloweenfest hemma hos mamma och pappa! Jag var visst en tomtenisse.
År 2008 tuperade jag mitt hår, målade läpparna röda och klädde mig i en lite för tajt klänning. Jag skulle på en Halloweenfest i Billeberga och kommer ihåg att jag tog sista-minuten-kläder vilket resulterade i en vampyr. Här har vi mitt fina gamla rum förresten! Oh, älskade verkligen det rummet. Nu bor min lillebror där och plötsligt är väggarna blå och möblerna svarta.
År 2009 gick jag inte på någon Halloweenfest. Vi hade istället familjemiddag hos mamma och pappa och åt hembakad spöktårta.
År 2010 bodde jag i Kävlinge, Dan jobbade kväll och jag och Carro bestämde oss för att åka till Malmö och gå på nattklubb. Jag hade en fodralklänning och en mask bara. Den kvällen slutade med att jag och Carro drack drinkar på en bar och tog en tidig taxi hem.
År 2011 hade jag och Dan flyttat till Löddeköpinge, börjat studera och bestämde oss för att ha Halloweenfest hemma. Jag klädde ut mig till Audrey Hepburn och fick springa runt och visa alla en bild på henne, bara för att ingen riktigt visste vem hon var.
Och förra året, 2012, var jag utklädd till Mimmi Pigg när jag och Dan hade Halloweenfest hemma hos mamma och pappa. Det var så himla skönt att vara både Audrey Hepburn och Mimmi Pigg, för jag behövde inte köpa kläderna. Klänningarna hade jag redan hemma och allt jag behövde köpa var rekvisita. I år kommer jag att göra likadant, dock får ni se vad jag skall vara först om en vecka! Då blir det storfest som tusan och jag kommer väl inte klä ut mig till något väldigt fantasifullt, men jag kommer att känna mig fin i alla fall.
Dagens middag.
Så har jag ätit pasta med ädelostsås till middag idag. Gott? Fruktansvärt gott! Jag plockade till och med färsk basilika från min lilla krukväxt i köksfönstret. Basilikan har Sös odlat och gett till mig i present. Så nu luktar hela vårt kök utav det! Underbart.
Tisdagskläder.
Såhär såg jag ut igår när jag var i skolan i fyra timmar och pratade matematiska termer. Idag har jag suttit hemma hos mamma och pappa hela dagen och skrivit på mitt absolut sista case i denna dumma kurs. Kursen är ju inte slut för det, men det är i alla fall ett kapitel som vi kan stänga sedan. Annars skall jag bara äta äggmackor och titta på New Girl. En lagom stressig onsdag helt enkelt!
Man of Steel.
Oh, säger jag bara. Det är ju inte hemligt att jag är en serie-nörd. Jag älskar Batman, Spindelmannen och Captain America. Ja, det mesta från Marvel Comics och DC Comics faktiskt. Det är liksom något speciellt med att se filmer som brukade vara tecknade avsnitt man som liten följde på söndagsmorgnarna. Nu har jag äntligen sett filmen "Man of Steel" som givetvis handlar om Clark Kent och Stålmannen. Jag vet att en del inte tycker att den skildrar den riktiga stålmannen. Jag vet inte om de stör sig på att Lex Luthor inte är skurken i denna film, utan Zod från Krypton eller om det är att Lois Lane vet för mycket än vad hon egentligen ska. Men jag tyckte det var skönt med ombytning! Vi har sett den vanliga stålmannen så många gånger nu, vi vill ha något mer modernt och fräscht samtidigt som den tar vara på historien. Det är just det "Man of Steel" gör, det vinklas bara lite. Jag är i alla fall grymt glad att Henry Cavill spelar Clark Kent. Han är precis som jag vill att Stålmannen skall vara! Från svarta hårlockar till markerade kindben. En film om utomjordingar, jordens undergång och obeskrivlig kärlek, det är just sådant vi behöver för att förgylla våra mörka höstkvällar.
Måndag.
Så var det måndag igen. Denna vecka är dock ganska lugn och jag har endast en redovisning och två inlämningsuppgifter. Denna vecka skall jag inte göra något särskilt och till helgen skall jag bara ta det lugnt. Jag får istället spara mig till den Halloweenfest vi skall anordna nästa helg. Det kommer bli så himla roligt. Jag älskar Halloweenfester och tycker det är kul när folk klär ut sig! Jag tänkte göra ett litet inlägg och gå igenom vad jag har klätt ut mig till de tidigare åren, men det tar vi en annan dag. Kanske imorgon?
Idag har det verkligen varit världens roligaste väder. Verkligen en regnig trist måndag. Tack och lov för röda gummistövlar och prickigt paraply! Så livar vi upp den trista hösten något i alla fall.
Ett släktkalas med kalkonmiddag.
I lördags begav vi oss till Åhus och mormor för att ha lite släktkalas. Hela släkten på mammas sida samlades och det är inte så ofta den kan göra det. Här har vi Carl!
Christoffer, Sös och pappa!
Så började det komma folk och det bjöds på fördrink!
Så tvingade jag kusin Therese, kusin Caroline och Sös att ställa upp sig så vi kunde ta en ordentlig bild! Och ja, vi har så fruktansvärt bra DNA. Snyggheten ligger i släkten.
Så var det dags för förrätt! Nam, nam!
Fina människor!
En suddig Sös.
Så var det dags för huvudrätt! Kalkon och kyckling, potatis, sallad, brunsås, päron med gelé. Ja, allt som skall finnas när man äter kalkonmiddag fanns med!
Kusin Caroline!
Vi får ju självklart inte glömma bort älskade Hary som också var med på släktkalaset.
Nam, nam.
Så umgicks vi och tramsade, åt äppelkaka till efterrätt och gick och lade oss klockan 2 på natten. En fin, fin dag med en fin, fin släkt!
She was only sixteen.
Såhär ser jag ut idag när jag spelar sönder gamla Sam Cooke-klassiker och sitter i en bil till Åhus och Mormor. Vi skall äta kalkon, dricka vin och skratta till gamla berättelser. Hoppas ni får en trevlig lördagkväll!
Jobs.
En konversation mellan Sofie och hennes bror Christoffer.
Sofie : Jag och Dan skall se filmen "Steve Jobs" på bio någon dag.
Christoffer : Jasså? Verkar den bra?
Sofie : Ja, den handlar om Steve Jobs!
Christoffer : VA?! Jag som trodde att den handlar om Bill Clinton och att det var DÄRFÖR som filmen heter "Steve Jobs".
Sofie : ....
Ja, jag vet. Ibland så tänker jag inte efter.
Lördag.
Vilken härlig helg jag kommer att ha! Jag har nästan ingenting att plugga, vilket typ inte har hänt på över en månad! Så fruktansvärt skönt. Idag skall vi till Åhus på släktkalas. Men mer om det senare, nu skall jag till Center Syd och handla strumpbyxor! Vi hörs senare.
Så var det höst på riktigt.
Jag älskar vädret just nu. Sådär när det varken är varmt eller kallt, utan bara lagom. Ljuset är sådär gult och träden får alla möjliga färger. Ja, hösten är så fin och innebär en massa nya utmaningar. Snart är det halloween och det längtar vi väldigt mycket till!
Onsdagsklädd.
Idag såg jag ut såhär! Gamla shorts på cirka tre år och en mycket gammal tröja. Man kan vara onsdagsfin i gamla kläder också!
Idag har jag suttit på biblioteket i skolan några timmar och förberett inför litteraturseminariet imorgon. Jag börjar äntligen se ljuset i slutet på tunneln. Nästa vecka har jag mitt sista case i Grafisk Affärsverksamhet och efter litteraturseminiariet imorgon har jag endast ett till litteraturseminarie och en tenta kvar i Miljöekonomi. Så himla skönt. Snart har jag ett liv igen!
Träning.
Jag brukar inte fotografera så mycket bilder på gymmet. Men idag var en bra dag, så ni skall få se tre bilder! Förlåt för det är så megastora bilder, jag hittar inte var man ställer in att det bara skall vara 500 pixlar på mobilappen. Men, såhär ser jag ut efter att jag sprungit 2 kilometer! Det absolut bästa med att träna är nog att man kan svettas hur mycket man vill, och det gör liksom inget. Förr hatade jag att springa, nu nästan älskar jag det. Vissa dagar vill jag absolut inte såklart, och då behöver jag inte. Man ska träna för att det är kul tycker jag, annars slutar det bara med att man inte går dit alls.
Såhär kan det se ut när lillebror lyfter 80 kg när han tränar triceps.
Såhär ser det däremot ut när jag försöker lyfta 80 kg. Jag fick dra ner med hela min kropp för att lyckas lyfta det. Jag är helt enkelt inte lika stark. Men det gör inget. Och så kan det se ut när vi tränar!
Två redovisningar på en dag.
Idag har jag redovisat både vårt projektarbete i Miljöekonomi och case 3 i Grafisk affärsverksamhet. Det har varit en lång dag, men jag är trots allt väldigt pigg. Så alldeles strax skall jag bege mig till gymmet för att bli av med lite energi. Hoppas ni haft en bra tisdag!
Tjejkväll i Löddeköpinge.
Igår bjöd jag som sagt tjejerna på middag. Sös och Sarah H kom hem till mig lite tidigare och hjälpte mig att duka. Här har vi en fin näckros!
Neja och Rebbe är så roliga. De skall alltid tramsa på bilder. Blir den ena bra på en bild så gör den andra en tramsmin. Så här får ni tre bilder på dem!
Sös och Sara!
Till middag blev deet tacos förståss! Snabbt, enkelt och gott.
Jag och Sös hade fotokrig. Systemkamera vs mobilkamera.
Efter maten spelade vi lite spel.
Och åt chips, dipp, grönsaker, godis och chokladbollar. Chokladbollarna köpte Sös med sig. Det var rosabandet-chokladbollar.
Och här är vi allihopa! Fina, fina personer helt enkelt. Det var vår tjejkväll det!
Klädd för tjejkväll.
Såhär såg jag ut igår när mina tjejkompisar kom hem till mig för att äta tacos, spela spel och dricka vin.
Min tröja fyndade jag för 99 kr på älskade H&M. Kjolen är också från H&M. Ja, allt jag har på mig är från H&M, till och med strumpbyxorna. H&M är nog en students favoritaffär.
Så det så!
Så hade jag en ny frisyr också förresten! Jag kallar den "korv-frisyren". Man köper en donut, fast som istället är en rulle och bara rullar upp den i håret. Men först supertuperar man håret förstås.Ibland går det bra och ibland blir det inte alls bra. Igår fick jag dock till det!
Hej fredag!
Sådär! Då var veckans case inlämnat och jag är offeciellt ledig för dagen. Allt är inhandlat inför morgondagens tjejkväll och inför dagens middag. Så himla skönt att bara få vara i två sekunder.
Så, här sitter jag. Sminkad för första gången på tre dagar och dricker cola zero ur vinglas. Är det fredag så är det, minsann! Min lugg är helt nyklippt också. Så himla skönt. Eva på Hårfint klipper den. Jag är lika nöjd efter varje gång.
Ikväll skall vi äta finmat och titta på Idol. Inte göra något annat. Jag skall nog måla naglarna också. Men annars ingenting! Oh, vad jag älskar dessa fredagar. Fredagspepp till tusen helt enkelt.
När Sofie har pluggat två dagar i sträck.
När Sofie inte gjort något annat än att läsa i en bok och skriva i ett dokument två dagar i sträck, ser hon ut såhär! Luggen totalt ofixad, påsar under ögonen och ruffsigt hår. Eller ja, så ruffsigt mitt extremt platta och silkeslena hår kan bli.
Ja, ni ser ju nästan hur trött jag är. Egentligen är jag inte trött som i att jag behöver sova, utan bara utmattad. Jag behöver tänka på något annat än nollpunktsanalys och totala kostnader. Jag är dock så himla glad över att jag har tränat både idag och igår. Annars hade jag varit så himla, himla rastlös.
Och såhär ser min bok ut! Världens bästa bok måste jag meddela. Kalkyler som besultsunderlag heter den och är skriven av Göran Andersson. Den har hjälpt mig så himla mycket genom dessa matematiska case jag haft i kursen Grafisk Affärsverksamhet. Imorgon måste jag lämna tillbaka den. Så himla hemskt. Vill inte skiljas från den. Det värsta är att jag är allvarlig. Den tar svåra och komplicerade formler och förvandlar detta till något enkelt och logiskt som jag helt plötsligt förstår! En sådan bok måste man ju bara tycka om. Nej, nu skall jag ta en paus och titta på film. Det förtjänar jag minsann.
Hart of Dixie.
Jag har ju lagt till ännu en serie i min lista över favoritserier! Nämligen, Hart of Dixie. Så, ni kan tänka er hur glad jag blev när jag upptäckte att den tredje säsongen har börjat sändas nu! Äntligen. Jag sträcksåg de första två säsongerna i somras och har saknat den sedan dess. Ibland behöver man ingen "tänkar-serie" som till exempel Homeland eller Breaking Bad. Ibland vill man bara kunna koppla av, skratta lite och vara fullkomligt förälskad och då är serier som Hart of Dixie helt underbara. Sedan kan man inte låta bli att älska Rachel Bilson förövrigt. Nej, det får vara dagens tips helt enkelt!
Sarahs och Niclas 25 + 25-års kalas.
I lördags åkte vi som sagt till Teckomatorp för att fira att Sarah och Niclas fyller 25! Det bjöds på bål och annan dricka.
Emelie och Sös var redo för fest!
Födelsedagsbarnet Niclas!
De hade dukat upp finfint med två långbord!
Sara och Ivan var lika fina som vanligt.
Så var det dags för middag! Oh, vad gott det var. Blir alldeles hungrig igen när jag tittar på bilderna.
Det gifta paret Emelie och Philip! Emelie vill sitta nära Philip egentligen. Hon låtsas bara. Jag lovar.
Dan och Sös. Två av mina favoritpersoner i hela vida världen.
Födelsedagsbarnet Sarah var himla fin i en svartglittrig klänning. Dock stod knappt still, vilket resulterade i suddiga bilder.
Massa, massa folk!
Vi åt och drack mycket. Jag hade tre glas, ett med cider, ett med vin och ett med snaps.
Så var det dags att sjunga snapsvisor!
För självklart måste man ha snapsvisor på ett 25 + 25-års kalas!
Sara och Jag var bleka och fina. Vi skyller på kamerans ljus.
Ivan drack alkoholfri öl hela kvällen! Eller?
Så var det dags för tal! Philip, Emelie och Sös höll vars ett finfint tal till Sarah och Niclas!
Födelsedagsbarnen!
Så sjöng och skålade vi! Hurra, hurra, hurra!
Så var det dags för tårta och chokladbollar! Nam, nam, nam.
Så öppnades det paket.
Och kvällen avslutas med de här två gräsliga korten som Niclas tog. Han får aldrig låna min kamera igen. Någonsin. Niclas hittar så fula vinklar till mitt ansikte som jag inte ens visste att jag hade. Men annars var det en mycket, mycket fin och trevlig kväll! Det tackar vi Sarah och Niclas för!
Kalasklädd i spets.
I lördags var jag minsann kalasklädd för att gå på 25-års fest gånger 2!
Jag har gett mig själv köpanyklännings-förbud denna månaden. Jag har ju så fasligt många klänningar och de måste ju också få komma ut och dansa av sig. Så det blir minsann inte några nya klänningar på ett tag!
Jag och Dan matchade fint i svart/vitt i alla fall. Han hälsar där bak också! Jag älskar den här klänningen. Man känner sig lite som en bakelse på midsommarafton.
Så var det måndag igen.
Så var det måndag, och jag gör allt för att komma ihåg hur man andas. Ett andetag i taget, för att sakta men säkert hålla huvudet ovanför vattenytan. Andas och trampa vatten med benen, det klarar du Sofie. Du KAN göra båda sakerna samtidigt. Du MÅSTE göra båda sakerna samtidigt.
Två hektiska veckor till. Bara två veckor till. Andas och trampa.
Tacosfredag.
Jag och Dan äter nästan alltid tacos på fredagar. Mycket för att jag har varit hemma ganska sent de senaste fredagarna och det går så snabbt att tillaga just tacos. Sedan är det så himla gott också. Igår kom det ut avsnitt från serierna Big Bang Theory, Grey's Anatomy, Vampire Diaries och The Originals. Snacka om fredagsfest! Dessutom såg vi Idol. Man får ju helt enkelt inte missa Idol. Även om jag blev så himla sur förra veckan när Sarah M åkte ut. Fy sjutton, alltså. Men, nu skall jag alldeles strax göra mig i ordning. Idag är det storkalas för Sarah och Niclas! De fyller nämligen 25 år båda två, och det får man ju inte missa!
Hej hej fredag.
ÄNTLIGEN fredag! Vi börjar fredagen med den här fruktansvärt peppande låten. Ikväll skall jag äta tacos och titta på Idol. Så himla mycket fredag så det finns inte.
Onsdag.
Antingen kan jag berätta hur fruktansvärt mycket jag har i skolan just nu, eller så kan jag prata om hur fruktansvärt nöjd jag är med livet. Jag väljer det sistnämnda. Just nu är jag bara så nedrans nöjd. Mina vänner är fina och underbara, Dan är bäst i världen och det går bra i skolan även om det just nu är väldigt mycket att göra. Just nu läser jag nämligen två kurser som totalt ligger på 150% och därför går det väldigt mycket tid åt skolan. Igår var jag till exempel i skolan mellan 10 och 19. Varför? Ja, inte hade jag lektioner under all den tiden i alla fall.
Men jag lär mig saker också. Jag lär mig saker som att hitta svar till frågor man inte har all information till. Jag lär mig saker som att köttproducenterna står för en femtedel av världens växthusgasutsläpp. Ja, jag lär mig massvis av saker. Så för ikväll får ni nöja er med denna fruktansvärt fina bild från min absoluta favoritfilm i hela världen, 500 days of Summer. Trevlig kväll på er!
