Han skrattar, lägger armen om mina axlar och jag låter honom.

>> Ny text! Den här handlar om en ganska mörk tid i mitt liv, när jag var i ett väldigt destruktivt förhållande och var otrogen. Ibland kan man inte skylla allt på ena parten och det är inte alltid livet är svart eller vitt. Nåväl, hoppas ni tycker om den!
 
"Vill du ha en cider?", frågar en kille som plötsligt står bredvid mig. Jag är 17 år gammal och befinner mig på en fest hos någon som jag inte känner. Jag har precis bråkat med min pojkvän över telefonen, slängt på luren i ilska och står nu på verandan och tittar ut över trädgården. "Ta den här, det är en ny smak", fortsätter han. Jag tackar och tar emot, tar en klunk och fortsätter att stirra rakt ut.
 
Han fortsätter att ställa frågor. Han undrar vad jag heter, hur gammal jag är och vilket program jag läser. Tydligen går vi på samma skola, han säger att han har sett mig där tidigare. "Jag har inte sett dig" svarar jag och tar en klunk av cidern. Han är lång, har snälla blå ögon och avrakat hår. Han är bredaxlad och har kort skäggstubb som täcker hans markerade käkben. Han skrattar och säger "att det var synd", lägger armen om mina axlar och jag låter honom. Jag tänker att det är skitsamma för vi lever i en sådan jäkla kass värld ändå. Allt jag vill ha ikväll är närhet och en trygg famn att sova i, resten bryr jag mig inte om. Två timmar senare sitter vi och hånglar på en bänk. Han drar händerna genom mitt hår och trycker sin tunga mot mina tänder.
 
Dagen efter vaknar jag upp i en säng tillsammans med min tjejkompis. I två sekunder är det precis som att det aldrig har hänt, tills det sakta börjar komma tillbaka. Hans skratt, mun, händer, allt. Det sköljer över mig som en kalldusch och ilningen går längs med ryggraden. Ångesten. Men närheten och uppmärksamheten var så behövd. Jag väcker min vän och berättar vad som har hänt. Hon gnuggar sömnen ur sina ögon, gäspar och tittar på mig. Hon säger att det är väl inte så konstigt, "Du som varit så olycklig".
 
Jag lägger mig på rygg och sluter ögonen, sover säkert bort halva dagen. En vecka senare gör jag slut med min pojkvän och blickar aldrig mer tillbaka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här


Kom ihåg mig?






Trackback
RSS 2.0