Och nu springer jag, snabbt.
För ungefär fyra år sedan köpte jag ett par träningsskor. Jag var egentligen inte ute efter något särskilt. Jag ville bara ha ett par skor som jag kunde träna i då och då. Helst ett par billiga. Så jag köpte ett par skor. De var röda, söta och med nedsatt pris, 249 kronor, tror jag bestämt att de kostade.
Men nu. Nu, när jag har börjat träna på riktigt. Nu när jag faktiskt tycker om att springa. Svetten som rinner ner längs halsen, andetagen som flåsar och kinderna som blir röda. Tankarna som liksom försvinner och just då finns det inget annat än nuet. Inget jobb som jag måste skynda mig till, ingen mobil som ständigt piper och inga beslut som måste tas. Utan bara svett, andetag och metrarna som rullar.
Ja, nu funkar inte 249 kronors-skor med dålig dämpning och en häl som skaver. Nu behöver jag ett par ordentliga skor. Ett par som är lätta som luft och snabba som vinden. Så igår köpte jag hem ett par Asics. De är dyrare än den dyraste klänning jag någonsin köpt, men lika fina.
För när man har jobbat en hel sommar och tillslut har råd att unna sig. Då vill man inte kasta bort det på något som man egentligen inte behöver. Jag behöver inte en ny klänning till min samling, jag behöver faktiskt inte något klädesplagg alls. Vad jag behövde var ett par snabba skor och nu har jag det. Nu springer jag, snabbt.
Kommentarer
Trackback
