Sofies lediga dag.
Sofie är ledig idag.
Detta betyder att hon har en tvättid.
Jag vet, en tvättid... Gud, vad gammalt det låter.
Extremt vuxet, och jag som är allt annat än vuxen.
Det är tur att jag har Dan. Han är gammal nog att stå för alla "vuxenheter", så kan jag stå för resten. Som att äta godis framför bolibompa.
Sofie på hembesök.
Jag har varit hemma idag.
I Lödde alltså.
Äntligen fick man återigen känna smaken av hemmalagad mat.
Mackor är nämligen det enda som serveras på mitt köksbord.
En dag med springpass.
Sofie, Sara och Malin är på Mcdonalds en dag när Sofie och Malin har springpass.
Kille i kassan : Så, då kan ni få ta er dricka så länge. Jag kommer med maten sen.
Sofie : Okej, tack.
Sofie tar tag i brickan som killen har satt muggarna på.
Malin : Nej, Sofie!
Sofie : Vad då?
Malin : Man tar inte brickan! Det borde ju du som jobbar på BK veta! Man lämnar brickan som dem sedan kan lägga maten på. Du vet ju själv hur störigt det är när kunderna tar brickan!
Sofie : Ehhm, ja.. ehm... Okej.
Malin, en BK-tjej ända in i hjärtat.
På besök i Sölvesborg.
I lördags var det släktfest i Sölvesborg som gällde.
Som vanligt blev det ett jäkla liv, god mat och massa vin.
Ibland är släkten helt enkelt bäst och det enda man behöver.
Dans typ tredje bit cheesecake.
Kusin Therese och hennes pojkvän Stefan.
Daniel och Sös.
Släkt.
Och jag, som tar fula bilder på toaletten...
Amen vafan?
Vi har inget vatten.
På något underligt sätt är vattnet avstängt.
Jag kan alltså inte duscha, borsta tänderna eller ens gå på toaletten och kunna spola efter!?
Okej, tänker ni. Det gör väl inget? Du skall ända stå och steka hamburgare hela dagen, så du behöver inte vara fräsch. Nej, i så fall kanske jag inte hade behövt det. Men nu är det så att jag och Neja skall på bio i eftermiddag, och skall man vistas bland folk vill man helst inte lukta friterat blandat med svett!
Eller, har jag fel?
God morgon världen!
Vet ni vad Sofie har lärt sig idag?
Att man inte skall festa med släkten om man sedan inte skall sova över.
Vet ni hur otroligt jobbigt det är att sitta full och trött i en bil i cirka en och en halvtimme?
Man kan inte somna, för sluter man ögonen snurrar allt och man blir illamående.
Man kan heller inte hålla sig vaken därför att bilens hastighet gör en illamående och tröttheten tar över ens huvud.
Dessutom skall jag jobba idag.
Det kommer att bli intressant det!
Att bygga en kattleksak.
Kisen är rastlös.
Vilket inte är konstigt eftersom jag inte låter henne gå ut. För att få henne lugn byggde jag en kattleksak. Ni vet en sådan man alltid gjorde när man var liten, med papper och sytråd. Ja, i det här fallet hade vi ingen sytråd så tandtråd fick duga. Då får hon lite bättre tandhygien på köpet.
Saken är bara att 11-åriga katter nog är för gamla för att leka.. Men, man försöker ju.
När rädslan är verklig.
Något som skrämmer mig.
En rädsla. En mardröm som man bara vill skaka bort från sitt huvud och återigen vakna upp från. Andra är rädd för spindlar som man kan krossa, spöken som man kan intala sig inte finns eller känslan över att vara ensam och håller sig därför ständigt i folksamlingar.
Jag är rädd för livet.
Inte livet i sig och dess underbara natur. Inte livet i känslor med konsten att bli kär, arg eller besviken. Nej, inte ens livet som omsvärmas av människor, utmaningar och arbete. Utan livet i tid. Känslan att kunna ha roligt och samtidigt veta att du aldrig igen kan komma tillbaka till samma tidpunkt. Känslan över att inte veta var man befinner sig om tio år eller om man är nöjd med det som blivit. Känslan över att veta att någongång kommer allt ta slut och du får aldrig mer uppleva just det, livet.
Skillnaden mellan min rädsla och andras är att min är verklig. Du kan få en äcklig, liten spindel att försvinna och du kan intala dig själv att spöken inte finns eftersom du inte har några bevis. Men finns det någon som kan övertyga mig om att jag aldrig kommer att begå någon handling jag inte ångrar och inte kunna göra det ogjort, eller att mitt liv aldrig kommer att gå mot ett slut? Människor säger att man skall leva i nuet och fånga dagen, att man inte skall tänka på framtiden. Men om just framtiden, som existerar varje minut av dagen, är rädslan, hur skall jag då kunna lägga den åt sidan? Hur skall jag någonsin göra mig av med rädslan för livet när jag varje dag gör just det, lever? Någonstans kanske man kan inse att man inte besegrar sin rädsla genom att göra sig av med den. Utan genom att leva med den.
Och vad kan vara enklare att leva med om inte livet?
Det tar sig.
Nu är sängramen på plats iallafall!
Det tar sig.
Efter många om och men..
Det gick tillslut!
Om man bara ger sig tusan på det och låter Dan fixa allt medan man är på jobb så löser allt sig!
När man tror att det är på väg framåt..
Jag och Dan satt och försökte bygga ihop våra nattduksbord hur länge som helst igår. Men när vi väl trodde att vi var klara upptäcker vi att vi någonstans har gjort fel. Nu måste vi alltså skruva av de delar vi satt på efter "felet" och därefter åtgärda allting.
Dan är jättesur och jag är inte särskilt händig. Det är kanske nu man skall ringa pappa?
Jag är trött på att tälta.
Nu har vi fått vår sängram och våra nattduksbord. Dock kommer garderoben och sänggaveln om cirka tre veckor. Fint. Om vi ens ska kunna montera ihop sängramen måste vi få ut alla flyttkartonger, vilket betyder att jag måste packa upp ALLA mina kläder. Men om garderoben inte kommer förrän om tre veckor, var skall allt få plats? Det är nog inte förrän nu som jag faktiskt inser hur mycket SKIT jag har..
Dan säger att flytta känns som att tälta. Att ha alla sina saker nerpackade i väskor och inte ha ordning på någonting. Jaha, säger jag. Jag hatar ju att tälta...
Lite mer hemmastad.
Kisekatten!
Sambolivets orättvisa.
Så det är alltså så här det känns att vara sambo?
Man får ständigt gnata om att det måste släckas på toaletten.
Man måste hela tiden stoppa ner i diskmaskinen efter den andra parten.
Alltid är det något som måste städas och de olika åsikterna blommar ständigt upp.
Okej, jag kan ta det. Men jag trodde att jag åtminstonne skulle få ha sminkskåpet för mig själv?!
Och folk säger att tjejer är ytliga.
God Morgon världen!
Det börjar sakta men säkert gå framåt i vår lägenhet. Igår fick vi in sofforna och genast blev det mer hemtrevligt! Nu slipper man sitta på två kuddar med en öm bak på golvet. Dessutom har vi någonstans vi kan göra av mina ljuvliga kuddar!
Ni ska få en liten förhandstitt, men rummet är inte helt klart än!
Efter;
Jag ber om ursäkt för framtida dålig uppdatering!
Jag ber om ursäkt.
Jag kommer att uppdatera väldigt dåligt inom den snara framtiden. Idag är nämligen den stora dagen. Min säng skall flyttas till den nya lägenheten, och jag har ingen aning om när jag får tid eller internet till att blogga igen. Så nu packas datorn ner och förhoppningsvis hörs vi inom kort och ni kommer få ta en del av mitt liv som vanligt. Mitt liv kommer bara att utspela sig på ett annat ställe.
Alltså, det låter som om jag skall flytta till andra sidan jordklotet.
Kävlinge ligger faktiskt bara 1 mil och 15 minuter härifrån. Men för mig är det ett stort steg!
Det här med att bli vuxen..
.. jag vet inte om jag är redo för det.
Jag kommer sakna mitt rum för mycket.
Det där gröna, fina rummet som jag har tillbringat 19 glada och sorgsna år i.
Mitt rum, mitt rum. Så många egobilder jag har tagit i mitt rum.
kräftskiva!
I lördags hade jag, egentligen, tänk ha en stor kräftskiva hemma hos mina föräldrar. Alla som man kände skulle vara där, och det skulle vara världens röjarfest! Men det gick inte riktigt Mamma och Papi med på. Så det fick bli en mindre kräftskiva istället, med de närmsta vänner man har. Även om det kanske inte var en riktig röjarfest så var det hur trevligt som helst. Det bästa är ändå att man enkelt kan träffas och umgås utan att behöva göra en stor sak av det. Man kan även se det som en liten avslutning på mitt festande i det stora, gula huset. Hädan efter kommer mina fester äga rum i en lägenhet, med två rum och kök, i Kävlinge.
Kvällen klädsel.
Jag och Sös hade dekorerat så fint.
Vi hade fina kräfthattar på oss. Ett tag i alla fall.
Jag och Neja.
Micke och Henke.
Markus.
Linus och Markus.
Me n' my girls.
Daniel och Sös.
Niclas och till sist Dan, som alltid ska diskutera om någonting.
När jag var 5 månader sög jag på tumme och bajsade i blöjan.
Dans bror Ola, hans flickvän Angelica och deras dotter Tova kommer in på Burger King då Sofie jobbar. Efter lite vardagssnack börjar de prata om Tovas "namnfest" (en "cermoni" istället för dop) som äger rum nästa lördag.
Sofie : Det var klockan 13.00 man skulle komma väl?
Angelica : Ja, precis.
Sofie : Är det något speciellt som kommer att hända?
Angelica : Nej, vi skall bara äta och umgås.
Sofie : Okej, är det något speciellt ni önskar till henne?
Ola : Ja, ett nytt hemmabiosystem.
Sofie : Va?
Ola : Ja, eller nya fäljar till bilen. Kanske en ny TV!
Sofie : Ehm...
Ola : Ja, vad önskade du dig när du var fem månader gammal?
Min bantning suger.
När jag var inne på Maxi, tidigare idag, tänkte jag att jag minsann skulle köpa ett "chokladsnack" från Nutrilette. Jag skulle nämligen BARA äta den mellan lunchen och middagen. Efter jag hade ätit den var jag riktigt stolt över mig själv och tyckte att det var bra att jag åt något med lite färre kalorier.
Men vad händer?
JO.
När jag kommer hem har mamma köpt choklad och Sofie äter givetvis upp hela kakan. Så inte blev det ett "nyttigt" chokladsnack ELLER en vanlig chokladkaka. Nej, det blev både och.. SUPER! Fortsätter jag så här går jag upp 4 kilo istället för att gå ner.
Men, vem bryr sig i längden? I slutändan har vi alla rynkig, utdragen mage och tio kilos övervikt. Lika bra att börja vänja sig.
Om bara plånboken hade velat..
Sofie kan inte bestämma sig.
Hennes vilja skriker att hon skall köpa alla tre, medan plånboken säger stopp. Hur bra hade det dessutom blivit med tre små kattungar och en 11-årig katt i en tvåa?
Så vilken kisekatt skall det bli?
Bilderna är tagna från Angelicas hemsida.
Besök hemsidan HÄR
...
And it burns, burns, burns.
The ring of fire.
Me lööööve IKEA.
Jahapp. Jag och Dan åkte med Papi till IKEA idag.
Egentligen åkte vi dit för att köpa en sängram, men det hela slutade med att 2000 kronor gick till småsaker. Dessutom blev det ingen sängram. Den fick inte plats i bilen.
Skit bra, tänker jag.
Då finns det en anledning till varför vi skall dit igen.
Men jag är en nörd?
Fan också.
Jag hade precis tänkt skriva att jag tittade på 7th heaven för en stund sedan på kanal 5. Därefter tänkte jag skriva att jag helt och hållet ÄLSKAR den serien och att jag gråter till nästan varje avsnitt (helt ärligt talat faktiskt). Sedan såg jag det HÄR inlägget på Rebeccas blogg, och då kändes det lite som en dum idé.
Men att skämma ut sig hör väl till vardagen.
SOOOVA!
Efter en lång dag följer en lååång natt. Sofie är nämligen ledig imorgon! Bättre än så kan det faktiskt inte bli. Just nu är jag med min kära Trögo-Sara. Vi snackar skit och klagar på vardagen.
Det är väl som det brukar vara.
Men nu säger jag God Natt för idag!
God natt!
Kräftskiva.
Idag har jag och Papi hållt på lite i lägenheten.
Imorgon skall pappa börja tapetsera sovrummet. Det rör sig sakta, men säkert, framåt.
Ikväll kommer det lite gäster hem till Mamma och Pappa. Kräftor är det som skall serveras, gott som det är. Mamma har dekorerat så fint i uterummet så. Även om det är jobb som väntar imorgon, och det inte kan bli någon dunderfest för min del, så kommer det bli trevligt i alla fall.
Vill ni se vår katt?
Dans brors flickvän, Angelica, har nu skapat en hemsida där ni kan se de fina, nyfödda kattungarna! De är renrasiga norska skogskatter, med stamtavla och hela köret. Vi har dock inte bestämt vilken katt vi skall köpa än, men någon av dem blir det i alla fall.
Hemsidan hittar ni HÄR!
Me like my name.
Höhö.
Arbete på min lediga dag.
Jahapp. Sliter man inte på BK så sliter man i sin nya lägenhet. Jag kan ju inte säga att det blir finare och finare, snarare värre och värre. Men jag hoppas att allt kommer att se bra ut i slutändan.
Min snygga slit-outfit.
Min snygga arbetare.
Vardagsrummet, innan tapeterna är nedrivna.
Vardagsrummet, när tapeterna är nedrivna.
God Morgon.
Då var man vaken igen. Mår väl ungefär likadant som igår. Dock måste vi slita med lägenheten idag. Alla tapeter måste dras ner och därefter måste vi dammsuga golven då vardagsrummet skall slipas imorgon och golvet i hallen och sovrummet läggs idag.
Det blir mycket att göra.
Jag ska i och för sig inte klaga.
Dan mår värre än mig. Han springer runt som en zombie, ändå sliter han. En riktig kämpe den där.
Förresten..
Vi fick får lägenhet igår!
Golvet i hallen och sovrummet håller på att läggas om, och på fredag skall vardagsrumsgolvet slipas. Därefter blir det tapetsering som gäller. Allt kommer att bli som nytt!
God Morgon.
Då vaknar man sjuk idag.
Febrig, hosta och snorig.
Underbart.
Jag har en liten aning att det är Mr Dan själv som har smittat mig.
I vilket fall som helst är jag ledig idag, och det finns ingen bättre dag att vara sjuk på än en dag då man inte jobbar. Då FÅR man faktiskt vara sjuk, det är lixom okej.
Så därför skall jag sitta framför Tvn och tycka synd om mig själv resten av dagen. Det finns nämligen inget bättre att göra, när allt kommer omkring.
Sofies nya frisyr.
Och ni som gissade på att jag färgade håret mörkt hade..... RÄTT!
Grattis!
Ni får inte ett skit.
Bara äran!
Jag vet, en riktig partybild.
Sös 21-årsfest!
Ja, ni vet hur jag är.
Jag tänker inte ens försöka förklara mig den här gången.
Men som sagt, bättre sent än aldrig.
Här kommer bilder från i Lördags!
Nu tycker ni säkert att det ser ut som om vi hade skitroligt.
Det hade vi.
Men på kvällen kom mina föräldrar hem, och någonstans tycker jag att bilden nedan inte riktigt passar in.
