Min Svarta Blogg

Idag har jag varit ledig och det har varit underbart!

Sös : Jag hittade en sak till dig härom dagen.
Sofie : Vadå?
Sös : En kokbok, där det stod "Mina recept" på. Den var röd med vita prickar, typiskt 50-tals stil. Jag tänkte faktiskt köpa den till dig.
Sofie : Ja!
Sös : Men sedan kom jag på.. Du kan ju inte laga mat.
Sofie : ...

Stackars, stackars Nima.

Just nu är Nima hos veterinären. Hon skall nämligen bli kastrerad. Denna vecka har hon löpt och varit riktigt jobbig. Gnällt, strykt sig mot allt och kissat i min säng TVÅ gånger. Nej, det blir inga kattungar helt enkelt.

Det blir bäst så här.

Jisses.
Idag har jag faktiskt jobbat, städat, och diskat. Nu sitter jag och slappar framför Mad Men. Det blir väl en dusch snart, och förhoppningsvis lite kvällsmat.

Jag är trött idag.

Igår var vi hemma hos Niclas i Teckomatorp på födelsedagsmiddag! Niclas har två söta hundar. Här har vi Siri som tycker om att pussas.

 

När resten av folket hade kommit var det dags för middag! Det blev tacos med alla möjliga tillbehör.

 

Vi åt tills magarna var runda och sedan åt vi lite till. Men ändå blev det mat över.

 

Här har vi födelsedagsbarnet och värden!

 

Efter att vi hade ätit både middag och tårta var det dags för spel. Malarky är ett slags "ljugarespel" där alla skulle svara på en fråga och sedan skulle man gissa vem som talade sanning. Jag var ganska dålig i början men blev lite bättre för varje omgång. Det är svårt att ljuga för så allmänbildade människor som de som fanns i rummet. När klockan var runt två-slaget var det dags att bege sig hemåt nöjd och glad. Det var en mycket trevlig och mysig kväll!

Det finaste jag och Dan har ute på balkongen är denna askkopp. Eftersom varken jag eller Dan röker så har vi inte köpt någon tidigare. Därför har vi alltid fått fylla en gammal lingonburk med vatten när våra rökande kompisar hälsar på. Dan förstår inte meningen med den, men jag antar att jag blev trött på det grumliga vattnet och stanken som spred sig. Måste man fimpa, kan man ju faktiskt fimpa i något snyggt tycker jag!

Den nya klänningen sitter som smäck!

Dans bror Ola tycker att jag skall använda termer från förr oftare. Så som "Milde tid", "Banne mig" och "snask". Fast vid "snask" drar jag nog gränsen. Godis låter mycket fräschare.

Idag är det lördag, lördag och lördag!
Underbart. Ikväll blir det födelsedagsmiddag hos Niclas som fyller 22! Vi har inhandlat paket, ny klänning och dricka till kvällen. Ja, jag var tvungen att ha en ny klänning. Punkt.

Dan köper en ny hårddisk, jag köper en ny klänning. Det är så det fungerar i det här hushållet.

Jag är så glad. Imorgon är det fredag, jag slutar tidigt och är ledig hela helgen! Sådant är inte självklart för mig, förstår ni. En annan sak som inte heller är självklart är att även Dan är ledig denna helg. Jag och Dan jobbar nämligen olika helger och han skulle egentligen jobbat denna helg. Men icke!

Ibland vill jag bara vara en vanlig Svensson. Vara hemma till 17, äta middag med min älskade och vara ledig på alla röda dagar och helger. Det hade inte varit helt fel det.

Idag har det varit en sådan underbar dag. Vi har städat, varit på upptäcksfärd i Kävlinge, lekt med Tova och ätit spagetti med köttfärsås hos Ola och Angelica. En perfekt, ledig dag med underbart höstväder. Imorgon väntar jobb igen. Men det gör inget.

Dags för en ordentlig höstpromenad! Man får passa på medan solen ännu skiner.

Sofie : Jag hittade ett par jättefina höstskjorts på H&M!
Dan : Du kan ju inte ha skjorts på hösten.
Sofie : Klart jag kan, med ett par svarta strumpbyxor under. Det är jättesnyggt!
Dan : Det är bara tjejer som kan ha skjorts på hösten.
Sofie : Japp.
Dan : Eller, jag har faktiskt också ett par höstskjorts. Ett par långa, de går ända ner till fötterna.
Sofie : Vad du är rolig.
Dan : Jag vet.

Jag älskar när solen skiner samtidigt som vinden är kylig. Kylig, men inte ännu bittert kall. Det får mig att vilja gå runt på tå, känna hur hela kroppens vikt vilar stadig på något litet. Det får mig att vilja sätta mig i mammas köksfönster, känna cigarettröken vina förbi och känna mig hemma. Jag röker inte och har aldrig tyckt det varit gott, men doften av cigarettrök har alltid fått mig att trivas. Här hör jag hemma. Hösten får mig att känna mig hemma. På ett sätt som jag inte gjort sedan morfar gick bort.

"Älskling jag vet hur det känns, när broar till tryggheten bränns."

- När jag blir pensionär så skall jag baka, jämt. Allt från bröd till cupcakes. Man har ju så hemskt mycket tid till sådant då.

- Att skala potatis är nog något av det tråkigaste jag vet.

- Det är veckan innan lön och jag har ändå pengar kvar. Förvånande och duktigt gjort av mig.

- När jag var liten berättade många för mig att jag sjöng bra. Vart tog den sångrösten vägen?


Nu blir det lax med potatis och god sås! Gottigott gott.

Sofie gnäller framför TV:n.

Sofie : Men vi behöver väl inte se HELA valvakan? Det räcker väl med att vi ser slutet?
Dan : Sofie, det är en gång vart fjärde år. Stå ut!

Skit också.

När jag kom hem från jobbet vi ett-tiden bytte jag direkt om till myskläder. Det skall vara en riktig mys-söndag idag!

 

Efter vi hade röstat tittade vi på ett avsnitt av Mad Men. Jag är lite småkär i den serien. Men det kunde väl de flesta gissa sig till. 50-, 60-talet är ju så himla fint.

 

Just nu äter vi bullar och hemlagad mannagrynsgröt. En riktig söndagskvällsmat enligt mig. Valvakan visas givetvis på TV:n. Vi får se vem som vinner. Jag röstade blankt som sagt, och jag är nöjd med det!

Då var valdagen här och jag har fortfarande ingen aning om vad jag skall rösta. Om jag skall vara ärlig tror jag att det kommer att bli blankt. Jag känner att jag står lite på både den blåa och röda sidan, samtidigt som jag inte står på någon. Varenda gång jag skall köpa kakor eller glass har jag ångest för att inte välja rätt smak. För att bli besviken på mitt val. Idag känner jag att det är lite viktigare än valet mellan choklad och jordgubb. Jag vägrar att bli besviken på mig själv för att stödja fel parti.

Därför kommer jag antagligen att rösta blankt idag.

Med två nya klänningar på väg hem till mig och med köpta biljetter till Idol i Malmö kan jag inte vara mer än glad. Pengar är kanske inte allt, men det är en liten bit på vägen.

När jag var tolv år gammal följde jag serien "The days of our lives" (Våra bästa år) slaviskt. Nu, åtta år senare, har jag fastnat i den igen. Det känns aningen sorgligt måste jag säga.

Hej! Jag heter Zoegas och är 12 år gammal. Jag kommer från en kull på fyra honor och Sofie har varit min matte sedan jag var liten. På min fritid brukar jag sova, och med min "fritid" menar jag mest hela tiden.

 

När jag inte sover brukar jag äta. Den finaste formen är rund anser jag. Ju rundare, desto mysigare. Dessutom är ju faktiskt mat så himla gott.

 

I vår lägenhet bor även en annan katt som heter Nima. Hon kan vara väldigt jobbig och skall alltid busa som mest när jag är trött. Ibland får hon sig en käftsmäll men det brukar räcka med att jag tittar på henne surt. Jag är ju faktiskt äldst. Man måste vara sträng, men rättvis.

 

Tack för att ni tittade in hos mig!

Sofie städar. Otroligt va?

När jag var mindre hände det någon enstaka gång att ett myggbett svullnade upp och blev gigantiskt. Denna sommaren har det hänt oftare. Igår när jag satt i mammas och pappas uterum upptäckte jag att jag hade fått tre myggbett på armen. Inte så farligt tänkte jag och tittade vidare på filmen. Men idag vaknade jag med tre kliande, svullna fläckar. Det är ömt och kliar som aldrig någonsin.

Enligt google är jag allergisk. Men man kanske ska besöka vårdcentralen och höra vad dem tycker?

Dan fick vara med på ett hörn.

 

Sofie : Dan, vad tycker du om min nya klänning?

Dan : Vad lång den är?

Sofie : Den skall vara lång.

Dan : Men, är den inte lite för lång?

Sofie : Det är en LÅNGklänning.

Dan : Okej.

Sofie : Så, vad tycker du?

Dan : Att den är för lång.

 

Nu åker jag, och min för långa klänning, till Sölvesborg för att fira min kusin! Vi hörs imorgon.

Nu sitter jag hemma hos mamma och pappa i lilla Lödde. Jag hörde något om att min bror skulle ha lan här idag, så jag packade med datorn. Men det blir nog inte så mycket lan för mig ändå. Vi skall laga glace au four ikväll och det är det jag ser fram emot! Vi skall bara ta det lugnt ikväll och det behövs känner jag. Myskväll framför Tvn och vänta på att Dan kommer hem mitt i natten. Alltid lika roligt när han jobbar sent.

Hej.

Det är aldrig som på film. Det vet jag. Ända sedan man var liten har man fått lära sig att det inte är verkligt. Det finns inga sagoprinsessor eller elaka monster under sängen. Det finns bara på film. Men någonstans när vi växer upp glömmer vi bort detta. Vi börjar drömma oss till fjärran länder och intalar oss själva att ingenting är omöjligt. Man väntar på den där perfekta prinsen som säger de där perfekta orden och man skall vara tillsammans, lyckliga, livet ut.

Det skall vara precis som på film. Han skall jaga en till världens ende och aldrig ge upp. Kemin skall alltid vara på topp och det kommer inte finnas ett problem i sikte. Sedan kommer man till verkligheten. Man träffar den där speciella som får knäna att bli svaga och fjärilarna att börja fladdra i magen. Man är lycklig och lever på kärleken, varken mat eller luft behövs så länge man har varandra. Men efter något år börjar allt bli annorlunda. Man ligger inte och grovhånglar i sängen i flera timmar eller låter timmarna rusa förbi medan man tittar in i varandras ögon. Man känner varandra innan- och utantill och kan varje svar på varje fråga. Allting blir tyst och man undrar om det verkligen var så här det skulle bli. Vad hände med fjärilarna i magen och de speciella orden? Är det här det enda verkligheten har att erbjuda?

Det pirrar inte i magen, knäna är inte svaga och vissa ord har man hört alltför många gånger. Men när man verkligen tänker efter är man lycklig. Det finns inte en chans i världen att man skulle byta ut vardagen mot någonting annat. Ibland behöver man bara bli påmind om att man skall sänka sina förväntningar. Vi behöver inget drama eller något annat drastiskt för att vara älskade, vi behöver bara varandra. Det är ju trots allt inte som på film, och det fick vi lära oss för länge sedan.

Igår var jag och Dan lediga och passade på att panta flaskor med hjälp av Ola och hans bil. 164 kr fick vi för dessa åtta kassar. När vi ändå var på ICA passade vi på att hämta ut min nya dator.

 

Sedan begav vi oss hem till Ola och Angelica för att leka och laga mat. Tova hade fotats på dagis och var så fin i sin rosa klänning och kalasstrumpisar.

 

Loke hade växt lite. Tiden går alldeles för fort, snart är Tova 18 och Loke 17 och vi kommer att tänka tillbaka på den här tiden. Att vara faster är något av det bästa som finns! När vi ätit tittade vi lite på Tv och åkte hem vid halv tio. En väldigt mysig tisdag!

Dan berättade för mig att han hade hittat en dator som skulle passa mig. Jag visste faktiskt inte hur väl han egentligen kände mig. Den var ju helt perfekt! Medan Dan pladdrade på om upplösning, tum och prestanda brydde jag mig bara om två saker; att den skulle ha webbcamera och att den inte skulle vara helt svart. Medan jag kryssade av mina två krav godkände Dan den också. Idag fick jag hem den! En Sony Vaio. Den är silvrig och vit, har sköna knappar och är lagom stor. En alldeles utmärkt dator för lilla mig!

Jag skall fylla den med rosetter och bilder på prickiga klänningar. Jag skall ha Betty Boop som bakgrundsbild och göra den helt unik! Den skall vara min, bara min.

 

Dessutom blir det inte bara spegelbilder som läggs upp längre!

 

Jag vet inte vad ni tycker. Men för mig är cupcakes i köket en självklarhet.

Igår bjöds det på lördagsmys hemma hos Neja och Linus. Vi började med lite vin och hjälptes åt att laga mat.

 

Det blev kycklingfilé och hasselbackspotatis med whiskysås. Neja gjorde en jättefin och god sallad med bland annat jordgubbar och chèvreost.

 

Neja!

 

I deras lägenhet bor också en katt som heter Nora. Hon är jättesöt men bits när man busar med henne.

 

Efter maten hjälpte Dan till att fixa Nejas dator. Han är lite utav en expert på datorer, den där Dan.

 

Här har vi Linus.

 

Jag stod för efterrätten! Päronhalvor med choklad, värmda i ugn, med glass fick det bli.

 

I slutet av kvällen spelade vi Taboo. Det är alltid så grymt roligt om man spelar med rätt personer. Jag och Linus vann så klart! Vi är vinnarskallar minsann. Klockan halv ett var det dags att bege sig hemåt, mätta och trötta. Jag skulle ju faktiskt jobba dagen efter. Och det var vår myslördag!

Ikväll skall Sofie och Dan på middag hos Neja och Linus. Sös och Daniel följer också med. Jag har kalasstrumpbyxorna på och är taggad för en lagom lugn kväll. Jobbet väntar ju imorgon trots allt. Trevlig lördag!

Hur lyckas man döda en orkidé?

Vi kan ju hoppas att den bara sover..

Igår var det en heldag. Efter jobb mötte jag upp Neja för att handla i Malmö. En fin långklänning fick tillhöra min garderob, tillsammans med andra saker.

 

Efteråt mötte jag upp Dan för att äta på Jensens Böfhus. Dyrt för lite mat, tyckte jag. Dan däremot var helnöjd. Därefter såg vi Toy Story 3 i 3D. Överraskande bra måste jag säga. Jag blev påmind om när jag fyllde 9 och pappa hade köpt biobiljetter till 2:an. Det var en rolig födelsedag. Födelsedagar är viktiga i min familj. Men som 20-åring saknar man fjärilarna i magen och den lyriska känslan när man öppnar paket. Så är det att bli vuxen antar jag.

Jag duschade nyss. Efter en stund upptäckte jag att varmvattnet började sina. Jag vred och vred på handtaget men det kom mindre och mindre varmvatten. Tillslut blev jag så arg att jag tänkte ringa KKB och fråga varför i helvete de hade stängt av varmvattnet! Då upptäckte jag att jag hade vridit på fel håll. Till det kalla.

Japp. Det är en sådan dag idag.