Kaj Strandberg - Min Farfar.


Farfar begravdes idag.
Efter två timmars bilfärd kom vi äntligen till Värnamo, Småland. När jag fick syn på en skylt med texten "High Chaparral" susar barndomsminnen genom huvudet. Jag kom att tänka på när vi var små och red på häst med farmor och farfar.

På begravningen sades många fina ord. Ord som beskrev farfar för den han var. Vi pratade om att han var pilot under andra världskriget och vaktade sveriges gränser. Han var lärare och kommunfullmäktige för Värnamo. Men viktigast av allt, älskade han vår farmor i hela sitt liv. Det är tio år sedan farmor gick bort, och nu får farfar äntligen träffa henne igen.

När begravningen var över åkte vi och min fasters familj hem till farfars gamla hus. Huset som han skulle tillbringa resten av sitt liv i. Envis var han minsann, så det fick bli så. Vi kollade igenom gamla fotoalbum och jag såg över farmors gamla klänningar. När vi åkte hem frågade jag pappa om det kändes konstigt. Han svarade att det klart gjorde det, men ändå inte på något sätt.

Det är ju så. Farfar föddes 1922. Han fick vara med om andra världskrigets början och slut. Han var pilot, lärare och lyckades ändå bli kommunfullmäktige. Han fick se 50-talet och 60-talet, och fick till och med uppleva milleniumskiftet. Han fick barn och barnbarn. Var med på 87 julaftnar och ändtals födelsedagar. Min farfar blev 87 år gammal. Han fick leva sitt liv. Fullt ut i sitt hus, precis som han ville.

Några dagar innan han gick bort sade han "Det är bra nu." till min faster. Det är väl så det skall vara. Man skall leva livet ut tills man känner att det räcker. Tills man är redo för att gå vidare.

Kommentarer
Postat av: Hasse Altbark

Du hade en fantastisk farfar.

Som min lärare i 4,5 och 6:e klass i Enehagsskolan i Värnamo gav han mig en fin start i livet.

Jag minns Kaj som en underbar lärare och människa.

Hans

2010-08-11 @ 14:07:20

Kommentera inlägget här


Kom ihåg mig?






Trackback
RSS 2.0