Vecka 52.

God morgon alla! Hoppas ni har haft en fin jul. Nu är det dags för mig att återkomma till verkligheten. Det har varit tre intensiva dagar med julfirande och igår låg jag och Dan helt utslagna på soffan framför TV:n. Precis som man ska på juldagen.
 
Så blev det årets sista vecka. Vilken resa! Det känns som det inte alls var längesedan vi stod på London Bridge och firade in de första sekunderna av 2017. Och nu är det snart slut. Jag frågade två kollegor om de tyckte det hade varit ett bra år. "Jag tänker inte så" svarade den ena, och nähä det var ju tråkigt. Eller inte? Kanske bara bra. Mest tänker jag så hela tiden, utvärderar för att se om det har varit en bra tid eller inte. 
 
2017 har på mitt personliga plan varit ett bra år. Jag har lärt känna mig själv mer och mer och vet var mina gränser går. Jag vet nu att jag inte kan klara allt och har därför inte enorma förväntningar av mig själv. Jag har också lärt mig vilka personer jag inte vill ha en relation med, vilka som tar mer än vad de ger. Det är en enorm styrka just nu.
 
Jag vill inte ha människor i min närhet som konstant nedvärderar mig eller mina nära, fäller elaka kommentarer och som när man konfronterar svarar "Men det var bara ett skämt". Och klart är det bara skämt, det är det alltid. För när man "bara skämtar" behöver man inte ta några konsekvenser av sitt handlande. Men jag vill inte ha människor runt om mig vars humor ständigt förolämpar och nedväderar. Det tror jag inte många vill.
 
Så tack 2017, du lärde mig mycket. Du gav mig en bättre relation till mig själv, till mina vänner och du gav mig små mål inför kommande år. På fredag åker vi till Prag och då ger vi 2017 ett värdigt slut.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här


Kom ihåg mig?






Trackback
RSS 2.0