Min Svarta Blogg

Frans Sebastian Strandberg

 

Fredagen den 26 november hade jag gett upp. Det kommer ingen bebis, han har blivit som en cell i min kropp igen. Är jag ens gravid? Är det en bebis som puffar i min mage?

 

Men klockan 04 natten till lördagen vaknade jag av något som inte kunde vara annat än värkar, och så var allting igång. Jag ska berätta hela min förlossningshistoria senare. Kanske mest när jag själv orkar. Det blev inte alls som jag tänkt mig. Faktum är att allt gick jättebra, som en dans på rosor – tills det inte gjorde det längre.

 

Att få ett sövt, urakut kejsarsnitt var min största rädsla men till slut fanns det ingen annan utväg. När jag vaknade upp på söndagen fick jag dessutom reda på att det hade skett komplikationer och vår bebis var väldigt svår att få ut. Han satt fast och jag förlorade mycket blod.

 

Jag vaknade upp på söndagen på UVA (uppvaket efter operation) och fick ringa Dan direkt. Jag kunde knappt prata efter narkosen och samtidigt bara grät jag. Mådde vår bebis bra?

 

Och det gjorde han. Frans kom till världen söndagen den 28 november klockan 03.49. 52 cm lång och 3350 gram kärlek. Efter fyra nätter på BB och en natt på Neonatalavdelningen för Frans fick vi äntligen åka hem.

 

Jag är så otroligt tacksam över att både jag och Frans mår bra. Läkarna var otroligt professionella och ingen hade kunnat göra något annorlunda. Vi alla gjorde vårt bästa. Men det kommer behövas en del bearbetning för mig efter det här, och för det är jag glad att jag har den här bloggen. Det är så många som skrivit till mig på instagram och berättat att deras förlossningshistoria har varit något liknande. Jag är väldigt tacksam för att ni hör av er! Det får mig att känna mig mindre ensam, mindre skamsen.

 

Men nu är han i alla fall här och vi håller på att ta oss in i vardagen med en bebis. Nu börjar resten av vårt liv tillsammans! Ska försöka starta upp bloggen när jag kan, men uppdateringarna kan bli lite glesa.

 

Grattis till bebisen! Bra kämpat alla tre. <3
Din kortfattade berättelse liknar min förlossningsberättelse. För mig blev det akut kejsarsnitt med efterföljande fyra dygn på BB parallellt med att vår lillprins tillbringade fem dygn på neonatalavdelningen. Liksom ni är vi också nöjda med den vård och det bemötande vi fick.
Önskar er lycka till framöver och många mysiga stunder med er lille prins.
Kram

Grattis till bebisen!

Grattis och varma kramar ❤️

Grattis och varma kramar ❤️

Grattis till nytillskottet i familjen. 👣

Grattis till bebisen. Skönt att det trots omständigheterna ändå gick bra. Läkarna är väldigt skickliga.

Grattis till er fina kille.
När min son föddes, också med akut snitt så kände jag mig också så skamsen precis som du. Men Sofie, det är inget skamset över att er fina son kom med snitt. Du är INTE sämre för att det inte blev som du tänkt <3 En stor kram till dig och bra jobbat, njut nu av ert nya liv med er lilla kille och tänk på allt fint som ni tre kommer få uppleva tillsammans <3

Jag skrev ett inlägg om detta när sonen föddes, om det kanske kan hjälpa dig så får du gärna gå in och läsa:
https://florente.blogg.se/2019/october/baby-blues-chocken-efter-forlossningen.html

Stort grattis till er son! <3