Min Svarta Blogg

 

Tänkte att vi skulle prata såhär på kvällskvisten. Det var ändå ett tag sedan!

 

Just nu sitter jag nyduschad i soffan och tittar på Idol. Jag vet inte varför jag alltid måste tvätta håret efter jag varit hos frisören. Vill liksom fixa och styla mitt hår själv och ha i mina egna hårprodukter.

 

Idag har varit en bra dag! Jag har varit pigg och alert, men annat var det igår. Igår var jag hormongråtig och livet sög. Jag kände mig allmänt förvirrad och hade svårt att koncentrera mig. Sådana dagar är det bara att ge upp tycker jag. Då får det bli hämtmat och häng hemma i soffan.

 

Magen börjar bli riktigt tung nu. Jag gick in i vecka 30 (29+0) i tisdags och jag fattar inte hur det kan vara så mycket som 11 veckor kvar?! Hur ska jag kunna bli ännu större? Klart att det går, men det är för tusan redan svårt att ta på sig byxorna på morgonen. Jag har alltid tidigare tänkt att det skulle vara mysigt att vara gravid och det har det såklart varit. Fast nu är jag nöjd, det räcker här haha. Nio månader är lång tid.

 

Jag tittar på bilder från vecka 14-15 och kommer ihåg hur jag tyckte att magen var så stooor då. HAHA vill jag säga till mig själv såhär i efterhand. Men det är väl det som är kul att titta på sådär i efterhand, hur resan har varit. Jag längtar i alla fall tills vi har vår lilla kille här och då börjar en helt ny resa – då ska jag och Dan hitta oss själva som föräldrar. Men då är jag i alla fall inte ensam, för just nu är jag det. Jag är liksom fången i min egen kropp och kan bara hänga med. Inte styra eller ställa eller ha krav.

 

Men då kommer jag och Dan göra hela föräldragrejen tillsammans och stötta varandra, och det känns himla fint.