Min Svarta Blogg

"Ska vi nu?" fortsätter Dan att fråga. "Du lovade faktiskt."
Jag har på mig mina orangea pyjamasbyxor då strumpbyxorna har blivit för obekväma. Håret är uppsatt i en halvtrasslig knut och sminket är nästan bortkliat.
"Men du sa ju att vi skulle." hör jag Dan klaga, "Jag skulle få välja ikväll."
Efter huvudvärk släcker jag lampan och tänder ljusen.
"Men du väljer ju inga bra filmer, Dan." suckar jag.
Dan tittar på mig och ler.
"Du kommer att gilla Indiana Jones, jag lovar."

Det finns inget bättre än när du skjutsar mig på cykeln.
Vinden viner genom håret och mina fingrar kramar din jacka.
Du kämpar upp för en backe och jag fortsätter att fråga om jag skall hoppa av. Men du kämpar på och låter mig inte.
Allt skulle vara annorlunda om du inte var med längre. Det skulle inte vara som idag, inte som mitt liv.

Du är en del av min vardag.

Jag vet att du hatar när jag alltid börjar äta på din mat före min egen. Men jag kan inte låta bli. Jag vet att du hatar när jag kittlar dig på magen, biter dig i örat eller dricker ur ditt glas bara för att du har en annan dryck än jag.

Men jag vet att du låter mig bara för att du älskar mig, lika mycket som jag älskar dig.

Kroatien 09

Dan sover.

Sofie : Dan, vill du gifta dig med mig?
Dan : Mmm, inte nu. Sova först.
Sofie : Men någon annan gång?
Dan : Mmm.

Woho!

Ingenting är som det första året. Det har jag fått lära mig.
Då när allting är som en dans på rosor och varenda kyss ger fjärilar i magen. Den tid försvinner snabbt och verkar bara vara ett minne blott. Viktiga rutiner som lunchsamtal och godnatt-pussar hoppas över och man börjar ta varandra för givet. Du kommer alltid att finnas där.

Men innerst inne vet jag att jag inte kan leva utan dig, och inte du heller utan mig. De minnen och det liv som vi skapat är det viktigaste som finns. Att vi finns för varandra är det viktigaste som finns. Det är därför vi vet, när lampan släcks på kvällen, att morgondagen kommer se likadan ut. Lika underbar och fantastisk. Vad är lunchsamtal och godnatt-pussar mot känslan att veta att man är älskad av den man håller kär.

Jag och Dan lagade mat idag.
Det blev fläskfilé i gräddsås med gräslökspotatis. Till det hade vi stekta kantareller. Eller jag hade det, Dan tycker inte om svamp. Maten blev förvånansvärt bra och jag är riktigt stolt över oss. Nu behöver vi inte laga mat på resten av veckan. Mackor passar alldeles utmärkt det också.

Men vi är ett steg närmre från att bli ett riktigt svensson-par. Det är bara hus, hund och volvo som fattas. Kanske en och annan unge också. Fast jag hoppas att det dröjer ytterligare fem år innan vi kommer dit.

Igår när jag och Dan skulle gå och lägga oss upptäckte Dan en spindel som sprang över sängen. Dan blev upprörd och visste inte vad han skulle göra. Tillslut uppmanade han mig att döda den då han själv är rädd för spindlar. Lydig som jag var tog jag papper och mosade den stackars spindeln. Allt för en enda mans feghet.

Om det här hade varit en saga hade Dan suttit uppe i ett torn och kammat sitt långa blonda hår. Eller kanske sovit med ett äpple i halsen. Jag, däremot, hade varit prinsen i en skinande rustning som kommer till undsättning. Det där med kvinnoroller i nöd kan slänga sig i väggen, i det här förhållandet är det jag som är hjälten.

Sofie : Jag älskar dig Dan-Banan!
Dan : Jag älskar dig också Sofie.. ehm.
Sofie : Sofie-Pi?
Dan : Ja, Sofie-3,14.
Sofie : Va?
Dan : Ja, Pi = 3,14. I matte.
Sofie : ...

I onsdags gick Dan och jag på bio. Det fick bli "Prins of Persia" som var ganska bra. Men innan dess fick vi ju ha något i magen och Dan bjöd mig på lyxmiddag.

Ja, Mcdonalds är lyxmiddag enligt vår ekonomi.

 

På måndag skriver vi under ett kontrakt.
Då blir vi ägare till en lägenhet på två rum och kök som skall vara färdigbyggd nästa vår. Jag kommer äntligen få flytta hem till Lödde igen. Även om det tar ett år innan jag gör det känner jag mig redan fullbordad på något sätt.

Detta firade jag och Dan med mat på Sibylla ute i värmen.

 

"Jag har en present till dig i badrummet" sa Dan härom dagen. "Se om du hittar den!".
När jag gick in på badrummet hittade jag en magnet sittandes på badrumsväggen.
"Något till dina hårnålar!" förklarade Dan. "Så du inte tappar bort dem".

 

Hemsidan hittar ni HÄR!

Idag kom jag hem till en städad lägenhet.
Även om sängen inte var bäddad blev jag alldeles överraskad.
Jag älskar min pojkvän.

Det är så sällan han överraskar mig. Men när han väl gör det blir dagen plötsligt lite bättre.

Sofie har tråkigt och testar Dan på hur mycket han kan om henne.

Sofie : Var har jag min största leverfläck?
Dan : Ehhm...
Sofie : På magen.
Dan : Som att man lägger märke till det?
Sofie : Vad har jag på ena sidan av min rumpa?
Dan : Antagligen ett födelsemärke.
Sofie : Har du inte sett det? Oh, nästa fråga. Säg en av mina dåliga vanor.
Dan : Bloggandet.
Sofie : Att bita på naglarna.
Dan : Men du har ju så många..
Sofie : Om jag skulle få välja, vem som helst, död, levande, påhittad, vem skulle jag vilja vara då?
Dan : HON DÄR I "Sex and the city"!!
Sofie : Vem av dem?
Dan : Hon som är huvudpersonen.

Lite kan han i alla fall.