Min Svarta Blogg

Klockan 02.30 natten till i söndags, vaknade jag av att Dan gick runt i vår lägenhet. "Vad gör du?" frågade jag yrvaken och han svarade att han hörde ett pip. *Piiip* hörde jag också helt plötsligt.

 

"Det är brandvarnaren som har dåligt batteri" förklarade jag, drog fram en stol, sträckte mig upp och började rycka i den. Plötsligt började den tjuta som om det vore en eldsvåda och i panik började jag rycka ännu mer för att få tyst på den. Sen i söndags har den därför hängt lite halvt ner från vårt tak. Vi har inte haft orken att ta tag i det riktigt.

 

Men klockan 02.30 i natt vaknade vi av att det pep igen. Samma tid och samma ljud. *Piiip* ungefär en gång i minuten. Jag och Dan började googla på hur man stänger av en brandvarnare, flyttade vårt köksbord för att komma upp ordentligt och ryckte ännu mer. Till slut lyckades vi får ner brandvarnaren och kunde plocka ur batteriet. SUCCESS skrek jag rakt ut, vi high five:ade och kurade ner oss i sängen igen klockan 03.20.

 

30 sekunder senare hör vi pipet igen. *Piiip* kommer det från brandvarnaren som nu ligger på soffbordet i bitar. "Vad gör vi nu?" frågar jag Dan nästan med gråten i halsen. Låt mig bara sova. "Vi lägger den någonstans där vi inte hör den!" svarar Dan smart. Jag tittar på honom och säger "Lägg den i kylen".

 

Och det var så vår brandvarnare hamnade i kylskåpet, bredvid havremjölk och färskost. Pipande och kall. Men imorse pep den inte längre. Den var bara kall. Nu har den fått nytt batteri så förhoppningsvis tar det lång tid innan den börjar pipa igen.

 

Och kanske, kanske kan jag få sova en hel natt utan att vakna av ett *piiip*.