Två utflykter förra veckan

Förra veckan åkte jag och Frans tåg två gånger! Vi kikar.
 
Onsdag
På onsdagen tog jag och Dan tåget till Hyllie för att sedan byta till buss ut mot Bunkeflostrand.
 
Vi skulle hem till Sarah och Sixten för lunch och fika. Så himla mysigt! Frans lånade Sixtens gym <3
 
Sarah bjöd på pasta med svampröra och parmesan. Goooott! Till fika blev det en STOR kopp kaffe och chokladbollar.
 
Sen umgicks vi tills klockan blev fyra och vi åkte hem igen. Frans somnade BUMS i vagnen så fort jag gick utanför dörren.
 
Torsdag
Ny dag, nytt tåg! Jag och Frans skulle åka långt den här gången (eller 40 minuter i alla fall) och tog tåget till Helsingborg för att hälsa på Regina och Henri. Jag var så orolig över att Frans skulle vakna och bli skogstokig på tåget, men det var lugnt. Han sov hela resan.
 
Framme! Livets första besök i HBG.
 
Vi mötte upp Regina och Henri i stan, handlade fika och lunch och sedan gick vi hem till dem. Frans bara sov och sov och sov. Blir typ orolig när han sover sjukt länge?! Varför är jag en så orolig mamma?? Orkar inte vara det, hoppas jag börjar chilla.
 
Men var så pepp på att äntligen få träffa dessa fina! Jag och Regina har pratat flera gånger i veckan sedan våra bebisar kom, men vi har inte setts förrän nu. Det kommer vi verkligen ta igen i vår <3
 
Till lunch åt vi mycket god sushi.
 
Henri och Frans hängde i gymmet lite. Frans frågade mig sedan varför alla hans kompisar har roliga och färgglada gym medan han har ett tråkigt grått med kaniner hehe.
 
Det blev dags för fika. Hade suktat efter puckar från Chocolatte med smak av brynt smör som Regina tipsat om och sådana blev det!
 
Innan det var dags för mig och Frans att ta tåget hem igen så var vi tvungna att fotografera Henri och Frans tillsammans. Gullungar!! Som de kommer att busa ihop i framtiden.
 
Och så tackade vi Helsingborg, Regina och Henri för dagen. Vi ses snart igen!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag har en dotter som är ca en vecka yngre än Frans och känner igen mig i så mycket! Dels att sömnen blivit lite kämpigare, hon behöver aktivt sövas och vaknar mycket lättare än förut. Helt plötsligt är det hela dagens projekt, att få henne att sova?

Känner mig också orolig för det mesta, om hon sover för lite eller för mycket eller äter för lite eller andas annorlunda eller känns för varm etc etc. Det nya livet gissar jag? Heja oss som kämpar på och tack för en fin blogg! Blir glad för varje nytt inlägg. Kram!

2022-02-24 @ 10:04:27
Postat av: Anonym

Jag har en dotter som är ca en vecka yngre än Frans och känner igen mig i så mycket! Dels att sömnen blivit lite kämpigare, hon behöver aktivt sövas och vaknar mycket lättare än förut. Helt plötsligt är det hela dagens projekt, att få henne att sova?

Känner mig också orolig för det mesta, om hon sover för lite eller för mycket eller äter för lite eller andas annorlunda eller känns för varm etc etc. Det nya livet gissar jag? Heja oss som kämpar på och tack för en fin blogg! Blir glad för varje nytt inlägg. Kram!

Svar: Oh, tack för att du skrev. Ja HEJA OSS! Kämpa på! Stor kram och grattis till din bebis! <3
Sofie Strandberg

2022-02-24 @ 10:04:28
Postat av: Jessica

När min dotter var nyfödd tyckte jag att det kändes helst rimligt att jag och min man skulle sova i skift så att en kunde ligga vaken och titta på bebisen hela natten för att vara säker på att hon andades. Detta var alltså mitt tredje barn 😆 var även orolig för att jag trodde att hon hade konstig form på huvudet ett tag. Hon sov alltid med ansiktet vänt åt sidan så hon låg aldrig på bakhuvudet. Läkaren på BVC tyckte att hon hade mycket fin form på huvudet men jag var orolig ändå 😅 det ingår ju att vara orolig som förälder och tänker att man har olika saker som man fastnar mer i i sin oro liksom. Så tycker man kanske att man är för orolig jämfört med andra fast det egentligen bara handlar om att andra är oroliga för andra saker än det man själv är mest orolig för. Tycker att man får vara orolig för sina barn utan att behöva känna att man borde vara coolare 🙏💜 sen blir man nog mindre orolig med tiden också, även om man som förälder alltid har lite oro.

Svar: Så sant!! <3
Sofie Strandberg

2022-02-27 @ 22:29:28

Kommentera inlägget här


Kom ihåg mig?






Trackback
RSS 2.0